Slopa alla pappamånader – KD:s krav i ny regering

I den svenska politiska arenan har spänningarna inom regeringskoalitionen ökat under de senaste veckorna. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch har intagit en tydlig förhandlingsposition efter statsminister Ulf Kristerssons (M) löfte till Sverigedemokraterna om ökat inflytande över migrations- och integrationspolitiken i en framtida Tidöregering.

För två veckor sedan uttryckte Busch sitt missnöje över detta löfte och klargjorde att Moderaterna och Sverigedemokraterna inte på egen hand kan göra upp om ministerposter. I flera intervjuer har hon betonat att detta kommer att ”kosta” om det blir regeringsförhandlingar där alla fyra Tidöpartier deltar.

”Ju mer de andra förhandlar bort före valdagen, desto bättre förhandlingsposition har man satt KD i efter valet,” säger Busch till TT.

Budskapet från KD-ledaren är tydligt: om Moderaterna ska kunna uppfylla sina löften till SD måste Kristdemokraterna få konkreta politiska eftergifter i utbyte. För KD handlar det främst om sakpolitiskt inflytande snarare än ministerposter, även om det senare också står på agendan.

Ett av KD:s huvudkrav är att avskaffa de så kallade pappamånaderna i föräldraförsäkringen, så att föräldraledigheten kan fördelas fritt mellan vårdnadshavarna utan statlig styrning. Busch menar att det politiska klimatet för en sådan reform är mer gynnsamt idag än för fyra år sedan, eftersom fler familjekonstellationer skulle gynnas av en mer flexibel föräldraförsäkring.

”Det finns en bättre jordmån för en kvotfri föräldraförsäkring nu. Fler bonus- och stjärnfamiljer talar för en mer flexibel lösning,” förklarar Busch.

I denna fråga står KD inte ensamma. Sverigedemokraterna delar deras ståndpunkt, medan varken Moderaterna eller Liberalerna driver frågan om avskaffad kvotering i föräldraförsäkringen i dagsläget. Detta politiska landskap gör frågan till en potentiell förhandlingspunkt i kommande regeringsbildningar.

Ett annat tydligt sakpolitiskt krav från KD är att avskaffa regionerna, något partiet länge har arbetat för. ”Vi kommer att trycka väldigt hårt på frågan om vården och att frånta de 21 regionerna det byråkratiska ansvaret för vården,” säger Busch bestämt.

Förutom sakpolitiska frågor handlar regeringsförhandlingar oundvikligen om fördelning av ministerposter mellan partierna. I nuvarande regeringssammansättning har KD sex av 24 ministerposter. Med Sverigedemokraterna i en framtida regering finns det en påtaglig risk att de mindre Tidöpartierna skulle få färre ministerposter.

Trots detta hävdar Busch att KD förtjänar fler ministerposter än vad som skulle vara proportionerligt utifrån valresultatet. Hon motiverar detta med att partiet har kompetenta företrädare: ”För att vi är skickliga och skulle göra ett bra jobb för Sverige,” säger hon.

För Kristdemokraterna ser den politiska framtiden något ljusare ut än tidigare. Efter att länge ha balanserat kring fyraprocentsspärren ligger partiet nu över fem procent i opinionsmätningarna. ”Vi har lyckats lägga oss på en ny grundplatå,” kommenterar Busch.

Nu när Tidöpartierna har klargjort sina positioner kring regeringsalternativet ser Busch fram emot att fokusera mer på sakpolitiska frågor inför det kommande valet. Hon lyfter särskilt fram kulturella och värderingsmässiga frågor som centrala i den politiska debatten.

”Frågan om svenska värderingar blir stort. Jag tror att det blir en fight om dem på riktigt nu,” säger hon och tillägger att KD kommer att fortsätta driva frågan om att förbjuda burka i offentliga miljöer och utveckla fler förslag i samma riktning.

Dessa uttalanden signalerar en tydlig positionering från KD:s sida inför kommande valrörelse och eventuella regeringsförhandlingar, där partiet tycks vilja profilera sig både i familjepolitiska frågor och i värderings- och identitetspolitiska frågor.