Svenska ungdomar dricker mest energidryck i Norden

Försäljningen av energidrycker i Norden har fördubblats mellan 2014 och 2024. Utvecklingen speglar en internationell trend där energidrycker har gått från att vara en nischprodukt till en självklar del av ungas vardag. En ny nordisk studie, med Livsmedelsverket som huvudansvarig, visar att svenska 15–19-åringar ligger i topp när det gäller hur ofta de dricker. Tre av fyra svenska tonåringar uppger att de dricker energidryck varje vecka. 28 procent dricker minst en gång om dagen.

Bland dem som dricker energidryck uppger 38 procent att de har sömnsvårigheter. Smaken och energikicken är de vanligaste anledningarna till konsumtionen. Svenska tonåringar uppvisar också, i något högre grad än övriga nordiska tonåringar, tecken på beroende – som trötthet och huvudvärk när de inte dricker. De dricker inte större mängder vid varje tillfälle, men får i sig mer koffein.

– Den energidryck som är populärast i Sverige innehåller rätt mycket koffein. I Danmark och Norge har de maxhalter, så där får energidryckerna inte innehålla mer koffein än märkena med lägst halt i Sverige, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog och projektledare vid Livsmedelsverket.

Studien ger inget svar på varför svenska tonåringar dricker oftare, men Litens Karlsson pekar på flera tänkbara förklaringar. Flera av de andra nordiska länderna har mer reglering än Sverige när det gäller marknadsföring av ohälsosamma produkter. Norge har dessutom infört en åldersgräns på 16 år för köp av energidryck. I Sverige finns varken ett marknadsföringsförbud eller en lagstadgad åldersgräns, även om många butiker själva valt att införa en 15-årsgräns.

Sverige har i stället ett kostråd som säger att ungdomar under 16 år inte bör få i sig mer än 70 milligram koffein per dag. Det motsvarar 125–220 milliliter energidryck, beroende på koffeinhalten. Enligt studien dricker de flesta svenska tonåringar dock 250–330 milliliter vid varje tillfälle – alltså mer än vad rådet anger för en hel dag.

Energidrycksmarknaden i Norden har vuxit kraftigt under det senaste decenniet. Det som tidigare var en liten produktkategori är i dag en viktig del av dryckesindustrins sortiment, med ett stort utbud av smaker, sockerfria alternativ och varianter med extra hög koffeinhalt. Koffein är ett stimulerande ämne som kan påverka både sömn och koncentration, och för unga kan ett högt intag ge besvär som hjärtklappning, ångest och sömnproblem. Därför har frågan om hur produkterna marknadsförs och säljs blivit allt mer aktuell i flera nordiska länder.

Samtidigt har energidrycker blivit ett av dryckesbranschens viktigaste tillväxtområden. Nya produkter lanseras kontinuerligt, och marknadsföringen är ofta riktad mot en ung publik via sociala medier, idrotts- och gamingevenemang. I Sverige har både Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket föreslagit för regeringen att införa ett marknadsföringsförbud, men något sådant beslut har ännu inte fattats. Det innebär att Sverige i dag har färre formella begränsningar än flera av sina grannländer.

Nu väljer Livsmedelsverket att gå en annan väg. Myndigheten ska vända sig direkt till ungdomar i Norden för att tillsammans med dem och experter försöka hitta sätt att minska konsumtionen i tonårsgruppen. Enligt Sabina Litens Karlsson är läget oroande.

– Ja, det skulle jag säga med tanke på att den är så kopplad till vardagen. Svenska ungdomar anger i större utsträckning att de behöver energidryck för att prestera i skolan. Ungefär hälften anger dessutom att de ibland inte klarar dagen utan energidryck, säger hon.

Enligt studien framstår energidrycker i dag som en normaliserad del av vardagen för många tonåringar. Det handlar inte om enstaka tillfällen, utan om en återkommande vana. Samtidigt visar siffrorna att konsumtionen är betydligt högre än vad myndigheterna rekommenderar. Det gör att frågan om reglering sannolikt kommer att fortsätta vara aktuell.

Den nordiska studien väntas ge underlag för framtida åtgärder, både i Sverige och i övriga länder.