Special. "Åkesson har ett losergäng att släpa runt på”

I dagarna har Dagens Nyheter publicerat en uppmärksammad intervju med Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, där han bland annat talar om svenskhet och sina förväntningar inför ett eventuellt regeringssamarbete. Intervjun har väckt reaktioner och blivit föremål för analys i podcasten ”Älskade politik”.

Under samtalet med DN berör Åkesson ämnet svensk identitet och använder då en historisk referens till svåra tider i Sveriges historia, där han nämner förfäder som ”ätit bark” under nödår. Detta uttalande kan ses som ett exempel på hur partiet ofta knyter an till historiska narrativ för att definiera vad svenskhet innebär.

Frågan om nationell identitet har länge varit central i Sverigedemokraternas politik. Partiet har sedan starten betonat kulturell samhörighet och gemensamma värderingar som avgörande komponenter i det svenska samhällsbygget. Kritiker menar att denna syn riskerar att utesluta grupper som inte passar in i partiets definition, medan sympatisörer ser det som ett försvar för svensk tradition och kulturarv.

Intervjun berör även maktfrågor inför framtiden. Med stigande opinionssiffror och en alltmer etablerad position i svensk politik blir frågan om Sverigedemokraternas roll i en eventuell högerregering alltmer relevant. Åkesson själv verkar ha tydliga ambitioner vad gäller inflytande och ministerposter.

Sedan riksdagsvalet 2022 har partiet formellt ett samarbete med den nuvarande regeringen, men står utanför själva regeringsbildningen. Inför nästa mandatperiod tycks dock förväntningarna vara annorlunda, med konkreta anspråk på ministerposter om den parlamentariska situationen tillåter.

Politiska bedömare ser detta som ett naturligt nästa steg i partiets institutionalisering. Från att ha varit ett parti som övriga riksdagspartier tog avstånd från, har SD successivt normaliserats i det politiska landskapet. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna samarbetar nu med partiet, vilket hade varit otänkbart för bara några år sedan.

Detta skifte i svensk politik har förändrat förutsättningarna för regeringsbildning och påverkat det politiska samtalet i grunden. Frågor som invandring, integration och kriminalitet – länge SD:s profilfrågor – har hamnat högt upp på den politiska dagordningen.

I podcastavsnittet av ”Älskade politik” analyseras Åkessons uttalanden i ett bredare sammanhang. Här diskuteras inte bara de politiska konsekvenserna utan även den retoriska strategin bakom partiets kommunikation. Historiebruket och referenserna till ett äldre Sverige kan ses som ett sätt att skapa emotionella band till väljare som känner oro inför samhällsförändringar.

Sverigedemokraternas väg från marginalen till maktens korridorer representerar en av de mest dramatiska förändringarna i modern svensk politik. Partiet bildades 1988 men fick sitt parlamentariska genombrott först 2010. Sedan dess har stödet ökat stadigt, och i vissa mätningar har partiet periodvis varit Sveriges största.

Denna utveckling speglar en bredare europeisk trend där nationalistiska och invandringskritiska partier vunnit mark. Länder som Italien, Ungern och Nederländerna har sett liknande rörelser växa sig starka, ofta med liknande retorik kring nationell identitet och kulturella värderingar.

För den svenska politiska kulturen innebär detta en omställning. Det konsensusinriktade politiska klimat som länge kännetecknat Sverige har gradvis ersatts av tydligare blockpolitik och skarpare ideologiska skillnader.

Inför kommande val blir det avgörande hur Sverigedemokraterna balanserar rollen som systemkritiker med ambitionen att vara en ansvarstagande regeringspartner. Den identitetspolitiska retoriken kring svenskhet och nationell sammanhållning kommer sannolikt förbli central, men kan behöva kompletteras med mer konkreta politiska lösningar för att övertyga tveksamma väljare.

DN-intervjun och den efterföljande analysen i ”Älskade politik” illustrerar hur komplex denna balansgång är, och hur Sverigedemokraternas positionering fortsätter att forma det svenska politiska landskapet.