Statsvetare: I stort sett kört för Tidöpartierna

Det svenska valdramat fortsätter att hålla landet i spänning. Under onsdagskvällen har ett enda mandat pendlat fram och tillbaka mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, och enligt SVT:s valprognos lutar det nu mycket starkt åt att oppositionen säkrar flest mandat i riksdagen. Sannolikheten för en oppositionsseger uppges vara 99,9 procent.

Prognosen backas upp av två välkända statsvetare: Erik Wångmar vid Linnéuniversitetet och Henrik Ekengren Oscarsson, professor vid Göteborgs universitet. Båda har följt rösträkningen noggrant och är överens om att Tidöpartierna inte längre har någon realistisk väg att komma ikapp.

– Nu är frågan om det kommer att bli 176–173 eller 175–174, säger Erik Wångmar om fördelningen av mandaten.

Henrik Ekengren Oscarsson drar samma slutsats.

– Det skulle krävas något alldeles extra, säger han om Tidös chans att vända underläget.

Trots att oppositionen med största sannolikhet tar hem flest mandat är det ändå inget att fira, menar Erik Wångmar. Anledningen är de svårigheter som oppositionspartierna kommer att ställas inför när en regering ska bildas.

– Det är med tanke på de svårigheter som oppositionen kommer att ha att få ihop en regering, säger han.

Kärnan i problemet stavas Centerpartiet. Partiet har länge hoppats på en mittenregering, men den drömmen ser inte ut att gå i uppfyllelse. Ett alternativ med S, C och KD skulle enligt Wångmar inte fungera, eftersom de tre partierna inte kan samla en majoritet i riksdagen.

– Att S, C och KD skulle kunna gå in i en regering, det funkar inte för de får inte ihop en majoritet. Det är ytterligare ett skäl för S och C att inte fira så våldsamt, förklarar han.

Centerpartiet har dessutom dragit en röd linje mot Vänsterpartiet, och V-ledaren Nooshi Dadgostar har sagt att V inte kommer att stå bakom en regering som partiet självt inte sitter i. Den kombinationen gör att oppositionens handlingsutrymme är starkt begränsat, och risken för ett politiskt dödläge är överhängande.

Erik Wångmar utesluter inte att situationen kan leda till omval. Han påminner om 2014, då Stefan Löfven var nära att utlysa nyval efter en svår parlamentarisk situation. Även om det inte blev något nyval då, menar Wångmar att historien kan upprepa sig.

– 2014 var det ju nära. Löfven hade för avsikt att utlysa ett, men jag tror väl inte att det blir något nyval. Men man kan absolut inte utesluta det ändå, säger han.

Skulle det bli nyval vore det enligt Wångmar en fördel för Tidöpartierna. Ett misslyckat regeringsförsök från de rödgröna skulle stärka den nuvarande regeringskonstellationens trovärdighet.

– Om de rödgröna inte får ihop en regeringsbildning och det blir nyval är det ett enormt misslyckande och det är, med tanke på hur tajt det är nu, nästan en garanti för att Tidö skulle vinna. De har mycket högre trovärdighet att få ihop en regeringsbildning. Vore jag rödgrön så skulle jag verkligen undvika ett nyval, säger han.

Bakgrunden till det dramatiska läget är ett valresultat där blocken hamnat nästan exakt lika stora. Riksdagen har 349 mandat, vilket innebär att 175 mandat krävs för egen majoritet. Under rösträkningens slutskede har skillnaden mellan blocken rymts inom några få mandat, och de sista rösterna – bland annat post- och utlandsröster – har därför fått en helt avgörande betydelse.

Det som gör kvällens mandatflytt särskilt anmärkningsvärd är att den sker mellan blockens två kärnpartier, S och SD. Ett mandat som flyttas från det ena partiet till det andra kan i praktiken ändra maktbalansen i riksdagen, vilket förklarar den höga spänningen under räkningens slutskede.

För Tidöpartierna – Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna – skulle ett nederlag innebära slutet för det samarbete som präglat svensk politik de senaste åren. Genom Tidöavtalet har partierna styrt landet tillsammans, med SD som stödparti utanför regeringen. En förlust skulle inte bara kosta dem regeringsmakten, utan också väcka frågor om samarbetets framtid.

För oppositionen, med Socialdemokraterna i spetsen, handlar det i stället om att hitta en regeringsformel som kan accepteras av riksdagen. Centerpartiet framstår som nyckelspelare, men dess vägran att samarbeta med Vänsterpartiet sätter käppar i hjulet. Utan C:s medverkan saknar oppositionen majoritet, och med V i regeringen blir C med största sannolikhet en omöjlig partner.

Statsvetarna räknar därför med att det väntar långa och tuffa förhandlingar oavsett hur mandaten slutligen fördelas. Ju längre tid som går, desto större blir pressen på partierna att kompromissa – och desto tydligare framträder risken att Sverige kan stå inför ytterligare en valrörelse innan nästa ordinarie val.