Med drygt två veckor kvar till valdagen har de svenska partierna gått in i den mest intensiva fasen av valrörelsen. De politiska förslagen avlöser varandra i snabb takt, och enligt flera bedömare har årets vallöften i högre utsträckning än tidigare utformats för att träffa specifika väljargrupper. Av de drygt 8,4 miljoner röstberättigade svenskarna upplever många att budskapen blir allt mer riktade.
– Det är den känslan man har, att det är lite mer sådant i år, men jag har inga siffror på det än. Ibland luras man lite av det när man är uppe i valrörelsen, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
### Förskoleförslaget väcker debatt
Ett aktuellt exempel som uppmärksammats stort är Moderaternas förslag om avgiftsfria förskolor och fritidshem. Förslaget presenterades under tisdagen och har väckt både debatt och intresse. Enligt Statistiska centralbyrån finns det cirka 1,2 miljoner barnfamiljer i Sverige, vilket innebär att förslaget potentiellt kan locka över 2 miljoner röstberättigade personer.
Ekengren Oscarsson påpekar att det enda vallöfte som enligt forskningen historiskt sett haft stora effekter är maxtaxan för förskolan, som Socialdemokraterna lanserade i valrörelsen 1998 och som infördes fyra år senare. Han ser tydliga paralleller till dagens förslag.
– Det är helt klart så. Det har visat sig fungera tidigare, det riktar sig till väljare med framför allt små barn. Gruppen är i en väldigt delikat del av sitt liv och därmed känsliga för vad som händer i privatekonomin, säger han.
Samtidigt framhåller han att förslaget kan vara lätt att kontra för motståndarna.
– Det är ett tydligt riktat och väldigt konkret förslag som säkert landar bra. Men det är lätt för exempelvis S att bara köra ”spegel” på det och på så vis neutralisera det. Så länge man inte lägger förslag som motståndaren av ideologiska skäl inte kan kontra på lär de inte ha några stora nettoeffekter.
### Kvinnliga väljare i fokus
Kvinnor utgör ungefär hälften av befolkningen, men andelen är större i äldre grupper och något mindre i yngre. Flera partier har under årets valrörelse mer eller mindre tydligt riktat sig till kvinnliga väljare. Moderaterna lanserade förra veckan flera förslag som bland annat syftar till att öka tryggheten för kvinnor, där införandet av femicid som en ny straffskärpande brottsrubricering är ett av de mest uppmärksammade.
Enligt DN/Ipsos senaste mätning röstar nästan två av tre kvinnor på något oppositionsparti. Undersökningen bekräftade på nytt att den växande skillnaden mellan mäns och kvinnors partisympatier är en av de senare årens tydligaste trender i svensk politik.
– De flesta Tidö-partierna är i akut behov av att vinna framgångar i den gruppen, konstaterar Ekengren Oscarsson.
### Osäkra väljare kan bli avgörande
Opinionsmätningarna har under en längre tid pekat på ett stort övertag för oppositionspartierna. För Tidöpartierna kan det därför bli avgörande att vinna över de osäkra väljarna. Enligt SCB:s valstatistik från i somras rör det sig om cirka 20 procent av väljarkåren, en siffra som är betydligt högre än de 6 till 14 procent som uppmätts under perioden från 1968 och framåt.
– De är inte spridda över det politiska spektrumet, utan två tredjedelar befinner sig i mitten utan ideologisk identifikation åt endera hållet. Det kan röra sig om över en miljon väljare som i det här läget inte har en plan A, ingen tydlig röstningsintention, säger Ekengren Oscarsson.
Frågan är om det är den allmänna känslan eller enskilda förslag som avgör valet.
– Om man ska flytta stora väljargrupper, och det ska synas i våra analyser, så måste det ha med sakfrågor och ideologi att göra, eller möjligen någon utfästelse i regeringsfrågan, säger han.
### Pensionärerna svåra att nå
Andelen pensionärer är ungefär lika stor som gruppen väljare med småbarn – 2,3 miljoner enligt Pensionsmyndigheten. Trots det är det förhållandevis sällan som vallöften tar sikte på de äldre. Ekengren Oscarsson förklarar att gruppen är svår att rikta policy mot eftersom den är så pass brokig och svårflyttad.
– De har vaneröstat i hela sina liv och har en stark ideologisk stabilitet som inte finns i andra grupper, säger han.
En öppning kan dock finnas i undergruppen väljare som just är i färd med att lämna arbetsmarknaden för ett pensionärsliv. Det är en känslig tid där nya frågor plötsligt blir viktiga, men där politiken är ganska uppknuten i överenskommelser.
– Pensionsålder är inget man går till val på. Det är borgfred i de frågorna, avgjort i olika utredningar och pensionsöverenskommelser mellan partierna, konstaterar han.
Med valdagen allt närmare återstår det att se vilka av de riktade löftena som får genomslag bland väljarna. Historien visar att det krävs mer än enskilda satsningar för att flytta stora väljargrupper, men i ett jämnt val kan även små marginaler bli avgörande.
