Stockholm inför dubblerade avgifter för offentliga toaletter samtidigt som skillnaderna mellan Sveriges tre största städer blir allt tydligare. Den nya prislappen på 10 kronor per besök är en fördubbling jämfört med tidigare och gör huvudstaden till den dyraste staden att besöka en kommunal toalett i.

I mars började Stockholms stad installera 65 nya toaletter från företaget Danfo efter att ha tecknat ett nytt avtal. Avtalet innebär att de tidigare offentliga toaletterna från JCDecaux tas bort helt och att priset per toalettbesök höjs från fem till tio kronor. Förändringen är en del av en större omställning som pågår under detta och nästa år.

Malinda Flodman, pressansvarig på trafikkontoret, förklarar beslutet bakom prisökningen och leverantörsbytet. Enligt henne har staden tidigare haft både avgiftsbelagda och avgiftsfria toaletter, men erfarenheten visar att avgiftsbelagda toaletter drabbas av färre problem.

”Vi har sett att det har varit mindre problem med toaletterna när de har avgift. Toaletterna råkar ut för skadegörelse eller används för fel syften, som droghandel, när det är gratis,” säger Flodman.

Staden planerar att installera mellan en till två nya toaletter per vecka under den pågående perioden. Den totala kostnaden för bytet av leverantör beräknas landa på 350 miljoner kronor, en betydande investering som enligt stadens företrädare ska leda till bättre underhåll och högre standard.

Flodman försvarar den nya avgiften och menar att den fortfarande är överkomlig för de flesta. Hon pekar på att många andra länder har liknande eller högre avgifter för offentliga toaletter, och att tio kronor ligger i linje med internationella standarder.

”Förr kostade ett toalettbesök fem kronor, men på grund av avtalet kommer det att kosta tio kronor. Jag tror nog att det är en överkomlig summa för de flesta, och i många andra länder betalar man också ungefär samma summa för ett toalettbesök,” förklarar hon.

Den nya prissättningen innebär dock att det nu kostar dubbelt så mycket att använda en offentlig toalett i Stockholm jämfört med i landets två andra storstäder, Göteborg och Malmö.

Göteborg har valt en mer blandad modell med mer än tio avgiftsfria offentliga toaletter och cirka 60 toaletter med en avgift på fem kronor. Staden har också utvecklat ett unikt serviceavtal som ger medborgarna tillgång till fler faciliteter utan kostnad.

Björn Isgren, enhetschef för upplåtelser och avtal i Göteborg stad, beskriver hur systemet fungerar. Restauranger, kaféer och föreningar kan välja att göra sina kundtoaletter tillgängliga för allmänheten under ordinarie öppettider och säsong. I gengäld får de en mindre summa pengar per månad för att täcka omkostnader.

Genom detta avtal har Göteborg gjort ett tiotal toaletter tillgängliga för allmänheten utan att besökarna behöver vara betalande kunder hos verksamheterna. Detta ger stadens invånare och besökare fler alternativ och bidrar till ökad tillgänglighet.

Malmö sticker ut med den mest generösa toalettpolicyn bland de tre storstäderna. Med över 50 avgiftsfria offentliga toaletter erbjuder staden fri tillgång till grundläggande sanitära faciliteter för sina medborgare och besökare. Detta har varit möjligt eftersom Malmö stad själv driver och finansierar sina offentliga toaletter.

Även i stora köpcentrum som Emporia, beläget sydväst i staden, och på stadsbiblioteket finns avgiftsfria toaletter tillgängliga för allmänheten. Detta ger besökare och invånare en betydligt större flexibilitet jämfört med huvudstaden.

Ett undantag från Malmös grundregel om gratis toaletter är de bemannade toaletterna på Gustav Adolfs torg i centrala Malmö. Där kostar det 10 kronor att använda toaletten, samma pris som i Stockholm, medan en dusch kostar 40 kronor. Den högre avgiften motiveras med att toaletterna är bemannade och erbjuder utökad service.

Skillnaderna mellan de tre städernas toalettpolicy speglar olika prioriteringar och strategier för hur kommunala tjänster ska finansieras och tillhandahållas. Medan Stockholm satsar på nya faciliteter med högre avgifter och Göteborg kombinerar avgiftsbelagda och gratis alternativ, har Malmö valt att subventionera de flesta offentliga toaletter helt och hållet.

Frågan om tillgång till offentliga toaletter är en viktig del av stadsmiljön och påverkar både invånare och besökare. De olika modellerna visar hur städer kan hantera utmaningen med att erbjuda sanitära faciliteter samtidigt som man balanserar kostnader, underhåll och tillgänglighet.