Studie: Åldern då kosten minskar risken för demens senare i livet

En ny forskningsstudie har identifierat både en specifik diet och en kritisk åldersperiod som kan ha betydande inverkan på risken att utveckla demens senare i livet. Studien ger värdefull insikt i hur kosthållning påverkar hjärnans hälsa och kognitiva funktioner på lång sikt.

Enligt forskarna finns det ett tydligt samband mellan vad vi äter och vår hjärnhälsa, men kanske ännu viktigare är när i livet kosten spelar störst roll för att skydda minnet. Resultaten pekar på att det finns en ålder då våra matval har särskilt stor betydelse för att minska risken för neurodegenerativa sjukdomar som demens.

Forskningsteamet har undersökt hur olika kostmönster påverkar hjärnans åldrande över tid. Den diet som framhålls som särskilt fördelaktig innehåller en kombination av näringsämnen som visat sig ha neuroprotektiva egenskaper – det vill säga de skyddar hjärnceller från skador och för tidigt åldrande.

”Vad vi äter under vissa perioder i livet kan ha större inverkan på hjärnans hälsa än vi tidigare trott,” förklarar en av forskarna bakom studien. ”Det handlar inte bara om att följa en hälsosam kost generellt, utan att vara särskilt uppmärksam på kosten under specifika åldersperioder.”

Studien bygger på omfattande data där forskarna följt deltagare under flera decennier och analyserat både kostvanor och kognitiv utveckling. Genom avancerade statistiska metoder har de kunnat isolera effekten av kosten från andra faktorer som påverkar demensrisken, såsom genetik, fysisk aktivitet och utbildningsnivå.

Den diet som visat bäst resultat liknar i många avseenden medelhavskosten, som är rik på grönsaker, frukt, hela gryn, olivolja, fisk och måttliga mängder av mejeriprodukter och kött. Särskilt framhålls livsmedel rika på antioxidanter, omega-3-fettsyror och vissa vitaminer som särskilt fördelaktiga för hjärnhälsan.

Men det som gör studien banbrytande är att den identifierar ett specifikt åldersspann då kosten verkar ha störst betydelse för att minska risken för kognitiv svikt senare i livet. Detta ”fönster av möjlighet” representerar en period då hjärnan är särskilt mottaglig för både positiva och negativa effekter av näring.

Forskningsledaren betonar: ”Vi har länge vetat att livsstilsfaktorer spelar roll för demensrisken, men nu kan vi börja bli mer precisa i våra rekommendationer kring när preventiva åtgärder ger bäst effekt.”

I Sverige, där cirka 150 000 personer lever med demenssjukdomar och antalet förväntas öka i takt med att befolkningen åldras, kan denna typ av forskning få stor betydelse för folkhälsoarbetet. Socialstyrelsen uppskattar att antalet personer med demens kan fördubblas fram till 2050 om inte effektiva preventiva åtgärder implementeras.

Svenska experter inom geriatrik och neurologi som kommenterat studien är försiktigt optimistiska. ”Detta ger oss ytterligare bevis för att livsstilsförändringar kan göra skillnad, och kanske viktigast av allt, när vi bör fokusera dessa insatser,” säger en ledande neurolog vid Karolinska Institutet som inte deltog i studien.

Forskarna är noga med att påpeka att kosten endast är en av flera faktorer som påverkar demensrisken. Regelbunden fysisk aktivitet, mental stimulans, god sömnkvalitet och socialt engagemang är andra viktiga komponenter som samverkar för att hålla hjärnan frisk.

”Det handlar om en helhetssyn på hjärnhälsa, där kosten är en viktig men inte ensam faktor,” understryker en av forskarna. ”Men det är uppmuntrande att se att relativt enkla kostförändringar under rätt period i livet kan ha så pass stor betydelse.”

Studien väcker också frågor om hur samhället kan stötta hälsosamma kostval, särskilt under den identifierade kritiska perioden. Folkhälsomyndigheten och andra aktörer kan behöva ompröva hur kostrekommendationer utformas med hänsyn till livscykelperspektivet som denna forskning lyfter fram.

För den enskilde innebär resultaten att medvetenhet om kostens betydelse under specifika livsfaser kan bli ett viktigt verktyg i det förebyggande hälsoarbetet. Att investera i hälsosamma matvanor under rätt period kan ge avkastning i form av bättre hjärnhälsa decennier senare.