Bokutgivningen lugnar ner sig inför traditionell bokrea

De senaste veckorna har strömmen av recensionsböcker till redaktionerna minskat märkbart. Detta är ett återkommande fenomen som många kopplar till den stundande bokrean, även om det kausala sambandet kan ifrågasättas. Är det verkligen så att hela bokbranschen, från förläggare till tryckeripersonal, arbetar febrilt i februari med att transportera pallar av fjolårets litteratur till bokhandlarna?

Tider förändras. De dagar då bokälskare stod i midnattskö för att komma över sällsynta utgåvor är ett minne blott. Den minskade utgivningen inför bokrean handlar sannolikt om enkel affärslogik – varför skulle konsumenter köpa nyutgiven litteratur till fullt pris när de snart kan fynda bland äldre titlar?

I detta tomrum mellan utgivningsvågor kommer ändå några pärlor. Ett exempel är Katarina Frostensons översättning av Marguerite Duras ”Vardagens ting” som Ellerströms förlag nu återutger med ett nyskrivet förord. Ursprungligen gavs boken ut på svenska 1989, året efter den franska originalutgåvan. Samlingen innehåller fascinerande reflektioner kring skrivande och observationer av vardagslivet. Duras skriver på ett svårdefinierat men träffande sätt, som när hon beskriver sommaren 1980 som ”den dåliga sommaren” – ett uttryck som etsat sig fast hos många läsare.

Ett annat exempel på litteratur som gör starkt intryck är Samantha Harveys roman ”Omloppsbanor” (översatt av Eva Åsefeldt för Modernista). I boken beskriver hon en åldrad japansk kvinna som ”odlar sin ensamhet” på en ö med den slående formuleringen: ”Hon hör en cikada, förr hörde man aldrig cikador så här sent på året, men nu för tiden är det så varmt att de inte vet när de ska dö.” Sådana meningar blir till fraser som läsare bär med sig och gör till sina egna.

På den svenska bokmarknaden finns nu flera intressanta nya titlar. Samanta Schweblins novellsamling ”Det goda onda” (Tranan) innehåller sex nya berättelser som beskrivs som mästerligt oroande och förtätade. Ingela Strandbergs diktsamling ”Under sjöarna” (Norstedts) visar att det fortfarande går att skriva om liv, död och kärlek bortom nötta fraser.

Från Norge kommer en återutgivning av Torborg Nedreaas roman ”Av månsken växer ingenting” (Wahlström & Widstrand), en klassiker från 1947 om abortförbud och moralism som fått ny aktualitet. Johanne Lykke Naderehvandi utforskar i sin roman ”Rök och speglar” (Albert Bonniers förlag) en barndomstragedis efterverkningar med Malmö Stadsteater som kuliss.

Den finlandssvenska författaren Hannele Mikaela Taivassalos ”InSanatorium” (Förlaget) beskrivs som en säregen och poetisk roman om människor på ett hotell mellan dröm och verklighet. Sofia Andruchovytjs ”Amadoka II. Sofia” (Albert Bonniers förlag) utgör andra delen i ett epos som skildrar den bolsjevikiska terrorn i Ukraina.

Bland debutanterna märks Soraya Bay med novellsamlingen ”Ymnighetshornet” (Wahlström & Widstrand), som med skarp blick skildrar kvinnor, kroppar, klassklyftor och förnedring. Ingrid Elams ”Läsa liv. Biografin, en levnadsteckning” (Natur & Kultur) presenterar biografigenrens historia på ett nyskapande sätt.

Den algeriska författaren Kamel Daouds ”Ärret” (Tranan) har väckt debatt med sin skildring av inbördeskriget i Algeriet 1992–2002. Slutligen har Marguerite Yourcenars långessä ”Ah, mon beau château” (Ellerströms) översatts till svenska, där den franska författaren beskriver slottet Chenonceaux historia fylld av maktstrider och skandalösa fester.

Trots den tillfälligt minskade bokfloden inför rean visar årets litterära utbud en spännande bredd med både nyöversättningar av klassiker, återutgivningar och samtida verk från både etablerade författare och debutanter. Svenska läsare har fortfarande mycket att se fram emot, oavsett om de väljer att köpa sina böcker till ordinarie pris eller väntar på reans början.