Dagens Nyheter kan avslöja att 32 barn under de senaste sex åren har kommit in akut till Nya Karolinska i Stockholm med så allvarliga blödningskomplikationer efter svalgoperationer att de har krävt behandling i narkos. Av dessa hade 30 opererats på privata kliniker inom vårdvalet för öron-, näs- och halsvård. I mer än hälften av fallen följdes inte de nationella riktlinjerna, enligt en journalgranskning som gjorts av en tidigare medicinskt sakkunnig läkare i Region Stockholm.
De medicinskt sakkunniga i regionen ville därför flytta vissa ingrepp för barn mellan 0 och 6 år från vårdvalet till akutsjukhus. Förslaget gällde operation av halsmandlar, tungbandsklipp och utstående öron. Skälet var att små barn är särskilt sköra och har mindre blodvolym. Vid en komplikation kan de snabbt behöva avancerad vård, något som akutsjukhusen är bättre rustade för. En koncentration till sjukhusen skulle också säkra utbildningen av narkosläkare med kompetens att söva barn och stärka beredskapen. Förslaget skulle däremot innebära en krympande verksamhet för de privata aktörerna.
Frågan låste sig dock i det socialdemokratiskt ledda styret i slutet av mandatperioden. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet stod bakom de sakkunnigas förslag, medan Centerpartiet ville skjuta beslutet till efter valet. Vid hälso- och sjukvårdsnämndens möte den 29 september lade Centerpartiet fram ett eget förslag. Det innebar att barn mellan 0 och 3 år ska opereras på sjukhus, medan resten av ärendet skickas tillbaka till förvaltningen för fortsatt dialog med vårdgivare och patientorganisationer.
– Förvaltningen får jobba vidare på ett underlag till revidering. Vi ser att tjänsteutlåtandet blandar ihop vissa begrepp på ett olyckligt sätt. Det blir lite faktafel, säger Karin Fälldin (C), ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Hon pekar på att journalgranskningen i underlaget beskrivits som medicinskt omotiverad vård. När förvaltningen fått följdfrågor har svaret i stället varit att det rört sig om fel vårdnivå i vissa fall och fel operationsteknik i andra. Enligt Fälldin går det därför inte att fastställa att det finns en ökad patientsäkerhetsrisk.
Inför beslutet uppvaktades samtliga partier i nämnden av en referensgrupp för privata vårdgivare. Gruppen skrev till enskilda ledamöter och meddelade att man ville att barn i åldern 0–3 år opereras på akutsjukhus. I övrigt ville man att ärendet skulle skickas tillbaka för ny beredning och dialog med vårdgivarna.
”Och i övrigt vill vi att ni skickar tillbaka ärendet för ny beredning och dialog med oss vårdgivare”, skrev gruppens talesperson, specialistläkaren Petter Olsson, som arbetar för vårdgivaren Meliva, i ett mejl som DN tagit del av.
Referensgruppen har ingått i det revideringsarbete av vårdvalet som hälso- och sjukvårdsförvaltningen startade 2024. Enligt Petter Olsson har gruppen haft liten möjlighet att påverka processen. Det färdiga förslaget såg de först den 17 september, och då fanns ingen möjlighet att påverka det inom processen. Därför vände sig gruppen i stället till de politiker som skulle fatta beslutet.
Vårdvalet inom öron-, näs- och halsvården infördes i Region Stockholm 2012. Systemet innebär att privata vårdgivare kan etablera sig och utföra offentligt finansierade operationer. I praktiken tar de privata aktörerna hand om enklare fall medan akutsjukhusen tar emot patienter med kända ökade risker.
De privata vårdgivarna menar att det inte är vetenskapligt underbyggt att barn mellan 3 och 6 år gynnas av att opereras på akutsjukhus. De hänvisar till inrapporterade data i det nationella tonsillregistret om blödningar efter operation.
Centerpartiet fick gehör för sin linje. Inför beslutet sökte partiet stöd utanför mittenkoalitionen, bland annat hos Sverigedemokraterna.
– Ja, de kontaktade oss, säger Britt-Marie Canhasi (SD), ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Centerpartiet ser inga akuta patientsäkerhetsrisker med att skjuta upp beslutet.
– Om man genomför revideringen och lägger ner vård så påverkar det många patienter, inte bara barn, säger Karin Fälldin.
I den föreslagna revideringen ville förvaltningen och specialsakkunniga läkare flytta operationer på barn 0–6 år till sjukhus av patientsäkerhetsskäl, men också för att säkra utbildningen av nya specialister och av beredskapsskäl. Förslaget innebar även att den ekonomiska ersättningen till vårdgivarna skulle höjas. Samtidigt väntades antalet privata aktörer bli färre, eftersom en del av deras volym skulle försvinna.
DN:s granskning visar att frågan om var små barn ska opereras har blivit en het politisk stridsfråga i Region Stockholm. Den sätter också ljuset på spänningen mellan patientsäkerhet, utbildningsbehov och privata vårdgivares marknad. Beslutet i hälso- och sjukvårdsnämnden innebär att de yngsta barnen nu ska opereras på sjukhus, medan frågan om barn upp till 6 år återigen ska utredas vidare.
