Svensk-indiskt rymdprogram ska försöka lösa Venus-mysteriet

I maj i år stod statsminister Ulf Kristersson värd för ett högnivåmöte på World of Volvo i Göteborg. Bland gästerna fanns Indiens premiärminister Narendra Modi och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Under den gemensamma presskonferensen diskuterades de vanliga ämnena som säkerhet, teknikutveckling och handel, men ett ovanligt ämne stack särskilt ut bland talepunkterna.

”Sverige är stolt att tillsammans med Indien vara på väg mot Venus”, förklarade Ulf Kristersson vid tillfället. Det är naturligtvis inte fråga om någon bemannad rymdexpedition, utan ett forskningssamarbete som pågått sedan 2017 mellan svenska forskare vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna och den indiska rymdstyrelsen Isro.

År 2028 planerar Indien att påbörja rymduppdraget Venus Orbiter Mission, ett ambitiöst projekt där en liten obemannad rymdsond ska skickas till vår närmaste grannplanet. Ombord på sonden kommer det att finnas ett specialutvecklat mätinstrument som konstruerats och byggts vid IRF i Kiruna.

”Det här är en unik chans att lära sig mer om Venus”, säger Stas Barabash, professor och ställföreträdande generaldirektör på IRF. Hans entusiasm är lätt att förstå när man betänker vilka grundläggande frågor om planetens utveckling som missionen kan hjälpa till att besvara.

För flera miljarder år sedan tros stora delar av Venus yta, precis som jorden, ha varit täckt av stora hav. Men i dag är planeten en av solsystemets mest fientliga miljöer. Hur denna dramatiska förvandling gick till är fortfarande ett av planetforskningens stora mysterier.

”Venus var ganska lik jorden till en början, men sedan hände något. Venus har i dag 100 gånger tyngre atmosfär än jorden och planeten har tappat allt vatten som fanns där förut”, förklarar Stas Barabash. För att sätta detta i perspektiv: trycket på Venus yta motsvarar ungefär samma tryck som en kilometer under havsytan här på jorden.

Det svenska instrumentet som ska följa med på resan kallas Venusian Neutrals Analyzer. Dess uppgift är att mäta neutrala partiklar i Venus omgivning, vilket kan ge forskare avgörande insikter om hur planetens övre atmosfär interagerar med den omgivande rymden. Målet är att förstå hur Venus och jorden kunde få så radikalt olika öden trots att de en gång i tiden betraktades som tvillingplaneter.

En central forskningsfråga handlar om planeternas magnetfält, eller snarare avsaknaden av sådant på Venus. ”En förklaring skulle kunna vara att Venus inte har något eget magnetfält, vilket jorden har. Kan det ha spelat roll för att vattnet försvann? Det är en sådan fråga som vi gärna vill ha svar på”, säger Stas Barabash.

Detta är inte första gången det svenska forskningsinstitutet är inblandat i Venus-forskning. IRF bidrog tidigare med instrument till den europeiska rymdorganisationen ESA:s rymdsond Venus Express, som befann sig i omloppsbana runt planeten mellan 2006 och 2014. Det samarbetet betraktas fortfarande som en stor framgång inom rymdforskningsgemenskapen.

Data från de svenska mätinstrumenten på Venus Express används fortfarande aktivt i ny forskning mer än tio år efter att rymdsonden togs ur bruk. Forskare världen över fortsätter att analysera informationen för att förstå hur Venus atmosfär interagerar med solvindarna, vilket visar på den långsiktiga betydelsen av sådana forskningsinsatser.

Det svensk-indiska samarbetet kring Venus Orbiter Mission representerar en växande trend inom rymdforskningens värld, där internationella partnerskap blir allt viktigare för att genomföra avancerade uppdrag. Indien har de senaste åren etablerat sig som en betydande aktör inom rymdforskning med flera framgångsrika missioner, samtidigt som svensk expertis inom rymdfysik och instrumentutveckling är högt värderad globalt.

För Sverige innebär deltagandet i projektet inte bara vetenskaplig prestige utan också konkreta möjligheter att vidareutveckla teknisk kompetens som kan få betydelse även för andra framtida rymduppdrag. Institutet för rymdfysik i Kiruna fortsätter därmed att befästa sin position som ett av världens ledande forskningscenter inom området.