USA:s utrikesminister Marco Rubio besökte nyligen Helsingborg för ett Nato-relaterat möte, där han uttalade sig om flera brännande internationella frågor. Besöket kom i en tid då globala säkerhetsfrågor står högt på den geopolitiska agendan, inte minst spänningarna kring Hormuzsundet och Natos framtida inriktning.

Vid mötet med pressen framstod Rubio som avslappnad och skämtsam, trots allvaret i de frågor han kom för att diskutera. Han kommenterade det skånska vädret och Sveriges skönhet, samtidigt som han skämtade om de tidiga soluppgångarna vid denna tid på året. Men bakom det lättsamma tonfallet dolde sig allvarliga budskap om internationell säkerhet och USA:s förväntningar på sina Nato-allierade.

Den mest akuta frågan som Rubio lyfte fram var den pågående krisen kring Hormuzsundet. Efter amerikanska angrepp mot Iran har landet svarat med att blockera det strategiskt viktiga sundet, en åtgärd som fått globala konsekvenser. Hormuzsundet är en av världens mest kritiska sjöfartsleder, genom vilket en betydande del av världens oljetransporter passerar. En blockad av sundet påverkar därför inte bara regionala aktörer utan hela den globala ekonomin.

Rubio var tydlig med att alla inblandade parter önskar en diplomatisk lösning där Iran öppnar sundet och överger sina kärnvapenambitioner. Men han varnade samtidigt för att USA och dess allierade måste ha en ”plan B” om förhandlingar misslyckas. Enligt utrikesministern kan en sådan alternativ strategi bli aktuell redan inom några veckor om Iran fortsätter blockaden och inför tullar på sjöfarten.

Den amerikanske utrikesministern betonade att europeiska länder faktiskt är mer sårbara än USA när det gäller blockaden av Hormuzsundet. Han framhöll att europeiska ekonomier i högre grad är beroende av energi- och varutransporter genom området, vilket gör frågan särskilt brännande för kontinenten.

Under utrikesministermötet i Helsingborg tog Rubio upp behovet av konkreta åtaganden från allierade länder. Enligt honom nickade många ministrar instämmande till problembilden, men inga konkreta löften om militärt stöd gavs. Länder som Frankrike och Storbritannien har signalerat vilja att bidra, men endast under förutsättning att ett eldupphör eller en fredsuppgörelse först kommer på plats. Sverige har också uttryckt angelägenhet om att säkra den fria sjöfarten i regionen.

Rubio efterlyste dock ett tydligare engagemang från de europeiska länderna även om konflikten fortsätter. Han antydde att en eventuell militär insats kanske inte blir ett formellt Nato-uppdrag, men att det definitivt kommer att finnas Nato-länder som är beredda att delta i en sådan operation.

En central del av Rubios besök i Helsingborg var att förbereda inför Natos toppmöte i Ankara senare i sommar, dit president Donald Trump väntas delta. Under mötet uttryckte utrikesministern tydlig kritik mot alliansen och vissa medlemsländers insatser. Han ifrågasatte värdet av Nato för USA och pekade särskilt på situationer där amerikanska militära baser i regionen inte längre är tillgängliga för amerikanska styrkor.

USA fortsätter att pressa på för att Nato-länderna ska uppfylla de försvarsutgiftsmål som sattes vid Haagmötet förra året. Målet är att medlemsländerna ska avsätta 3,5 procent av BNP till militärt försvar och ytterligare 1,5 procent till civila försvarsrelaterade utgifter. Rubio noterade att vissa länder fördubblat sina försvarsutgifter sedan i fjol, medan andra släpar efter. Han underströk att målet är att bygga en stark och funktionell allians där alla tar sitt ansvar.

Samtidigt spelade Rubio ner betydelsen av de senaste amerikanska truppförflyttningarna från Europa. Han förklarade att USA har globala militära åtaganden och därför kontinuerligt utvärderar var styrkorna ska positioneras. Med militära förpliktelser i både Asien och Mellanöstern är det enligt Rubio naturligt att den amerikanska militära närvaron i Europa minskar. Han försäkrade dock att dessa förändringar sker i samordning med allierade länder, även om de kanske inte är helt nöjda med utvecklingen.

Under fredagen presenterade USA också sin nya inriktning kring bidrag till Natos så kallade Force Model, ett system för styrkor som ska kunna bli snabbt tillgängliga för alliansen vid krig. Detaljerna i denna nya strategi är hemligstämplade, och Rubio ville inte bekräfta rapporter om eventuella neddragningar. Han framhöll att processen involverar flera länder och inte endast handlar om amerikanska styrkor.