Svenska luftvärnet dubblas – så kan attacker stoppas

I Sverige planeras luftförsvaret att förstärkas med fler Patriotbataljoner för ökat skydd mot ballistiska robotar. Idag har Försvarsmakten två luftvärnsbataljoner utrustade med det långräckviddiga systemet Patriot, som på svenska benämns Luftvärnssystem 103. Detta är för närvarande det enda system i Sveriges arsenal som effektivt kan bekämpa ballistiska robotar, såsom de ryska Iskanderrobotarna som kan nå södra Sverige från Kaliningrad.

Patriotsystemet, som även används i Ukraina och i amerikanska operationer mot Iran, anses vara mycket effektivt. Enligt Jan Ohlson, chef för Luftvärnsregementet Lv 6 i Halmstad, kan en korrekt grupperad luftvärnsbataljon neutralisera omkring 90 procent av inkommande robotar när den skyddar ett strategiskt objekt som exempelvis en flygplats.

Enligt en rapport från Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar (MCF) planeras en utökning från dagens två till totalt fyra luftvärnsbataljoner fram till 2035. Syftet är att förstärka skyddet av militära baser och civil infrastruktur. Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, bekräftar behovet av fler medel- och långräckviddiga luftvärnssystem, men är återhållsam med detaljerna kring den framtida krigsorganisationens utveckling.

En sådan utökning innebär betydande investeringar. Amerikanska uppskattningar från 2025 pekar på att utrustningen för en enda luftvärnsbataljon kostar närmare tolv miljarder kronor, exklusive själva luftvärnsrobotarna. Detta väcker frågor om kostnad och finansiering i relation till försvarsbudgeten.

Att förlita sig på amerikansk materiel medför också strategiska överväganden. Beroendet av USA innebär sårbarhet om relationerna skulle förändras, särskilt i ljuset av amerikansk politik där tidigare presidenter har uttryckt kritik mot både Nato och europeiska samarbetspartners. I teorin skulle USA kunna göra svenska vapensystem obrukbara genom tekniska begränsningar.

Det finns alternativ till Patriot, som det fransk-italienska systemet SAMP/T som också har levererats till Ukraina. Dock skulle ett nytt system innebära ytterligare utmaningar med utbildning och logistik. Försvarsmakten betonar att utökningen till fyra luftvärnsbataljoner kräver både politiska beslut och säkrad finansiering.

Även med en fördubbling av antalet luftvärnsbataljoner kommer endast en begränsad del av Sveriges territorium att kunna skyddas. Jan Ohlson på Lv 6 påpekar att luftvärnets traditionella uppgift har varit att skydda militära enheter, men krigsföringen i Ukraina visar att civila mål som sjukhus, hamnar och kraftverk också är utsatta för angrepp, vilket ökar kraven på ett utbyggt luftförsvar.

Regeringen har under det senaste året annonserat flera nya materielanskaffningar, bland annat Iris-T SLM och antidrönarsystemet Gute. ”Vi har fått medel för att öka vår förmåga. Vi har påbörjat utbildning av brigadluftvärn, men leveranserna tar tid. Det går flera år från beställning till leverans,” förklarar Jan Ohlson.

Carl-Johan Edström framhäver att luftförsvaret består av flera samverkande komponenter. Förutom luftvärnet ingår ledningssystem och sensorer, som markbaserade radarstationer och flygande radarspaning i form av Globaleye. Dessa system identifierar inkommande hot som sedan kan bekämpas av stridsflyg och landbaserat luftvärn. I framtiden kommer även fyra nya krigsfartyg att bidra med luftvärnskapacitet mot ballistiska robotar.

”Det handlar om att skapa en kombination av olika förmågor för att minimera sårbarheter och maximera den samlade effekten,” säger Edström, och understryker vikten av ett integrerat luftförsvar.

Varje Patriotbataljon består av två batterier, där varje batteri innehåller elverk, radar, stridsledningsenhet och tre lavetter med luftvärnsrobotar. Förutom Patriot ingår även det kortare luftvärnssystemet Iris-T SLS, som kompletterar genom att skydda Patriotbatterierna och bekämpa mål på kortare avstånd.