Svenska våren kommer snabbare: Här märks det mest

Den meteorologiska våren har nu officiellt anlänt till Umeå efter att medeltemperaturen överstigit nollstrecket sju dagar i följd. Detta markerar slutet på en ovanligt kall vinter som enligt Magnus Joelsson, klimatolog vid SMHI, orsakades av en ihärdig högtrycksblockering.

”Det var en ganska kall vinter som hade att göra med en envis högtrycksblockering, men den gav med sig ganska lagom till dess att vi brukar få vår,” förklarar Joelsson.

Vad som betraktas som normalt genomgår dock en tydlig förändring. Analyser av SMHI:s klimatdata, som TT har granskat, visar att vintern under 2020-talet släpper sitt grepp betydligt tidigare än under andra halvan av 1900-talet. I Svealand och Götaland anländer våren numera drygt två veckor tidigare än förr.

”Det beror helt enkelt på att vi har en uppvärmning av klimatet. Temperaturerna är högre nu än vad de var tidigare vid samma tidpunkt på året,” säger Joelsson.

Skillnaderna är slående när man jämför historiska data. Under förra seklet välkomnades våren i städer som Västerås, Örebro, Norrköping och Visby vanligtvis i mitten av mars. Under 2020-talet inträffar detta fenomen i genomsnitt redan i slutet av februari.

För lantbrukare får detta konkreta konsekvenser. Göran Wilén, lantbrukare på Öland, beskriver hur hans arbetscykel påverkas av klimatförändringarna.

”Man sår lite tidigare på våren och då blir det också skörd lite tidigare på hösten,” berättar Wilén.

Den förlängda växtsäsongen har medfört nya möjligheter. Wilén hinner numera ofta odla en mellangröda som fångar in kväve inför höstsådden, något som tidigare var svårt att hinna med. Men den mest påtagliga förändringen han noterat är att majs har etablerat sig som en vanlig gröda i området.

”I mitten på 90-talet var det bara några entusiaster som började hålla på med majs med varierat resultat. I dag är det en väldigt stor gröda,” säger han.

Detta illustrerar tydligt hur förändrade klimatförhållanden påverkar det svenska jordbruket. Grödor som tidigare ansågs för värmekrävande för det svenska klimatet har nu blivit ekonomiskt gångbara alternativ för lantbrukare i södra Sverige.

Klimatförändringarnas inverkan på årstidernas ankomst är dock inte enhetlig över hela landet. Kiruna utgör ett intressant undantag där våren under 2020-talet faktiskt har anlänt senare än tidigare. Detta beror på att våren i Kiruna vanligtvis inträffar i maj, då temperaturförändringarna är mindre dramatiska än under februari och mars.

”Det är lite lustigt och har att göra med hur man definierar årstiderna,” förklarar Joelsson.

Staden upplever varmare klimat under perioden februari till april, men temperaturökningen är inte tillräcklig för att nå den meteorologiska definitionen av vår.

En annan aspekt som Joelsson lyfter fram är diskrepansen mellan den meteorologiska definitionen av årstider och vår upplevelse av dem. Även om det rent tekniskt är vår tidigt på året kanske det inte känns som det på grund av de korta dagarna.

”Årstidsdefinitionerna börjar glida isär lite. Vi kan fortfarande ha sommar i oktober även om vi inte upplever det som sommar. Det kan bli så att man inte upplever våren som ljus,” säger Joelsson.

Denna utveckling väcker frågor om hur vi ska förhålla oss till traditionella föreställningar om årstider när klimatmönstren förändras. För många svenskar är årstidernas växlingar djupt förankrade i kulturella traditioner och aktiviteter. När den meteorologiska våren kommer allt tidigare medan ljusförhållandena förblir oförändrade uppstår en diskrepans mellan tekniska definitioner och vår upplevelse av årstiderna.

Sammantaget visar de förändrade mönstren för vårens ankomst på de konkreta effekter som klimatförändringarna har på svenskt väder, jordbruk och potentiellt även på vår kulturella uppfattning om årstidernas rytm.