Sverige söker sjuksköterskor i Iran och Turkiet: ”Vi behöver er”

Klockan är halv sex på morgonen när sjuksköterskan Gonca Baybas Demirok låser dörren till familjens vita parhus. Akvariet i köket är mörkt. På ovanvåningen sover 5-åringen, 4-åringen och maken.

Med en matlåda i ryggsäcken promenerar hon genom det nybyggda området i Skogstorp, en knapp mil utanför Eskilstuna. Fågelkvitter och direktbuss till Mälarsjukhuset möter henne i den tidiga morgonen.

– Innan vi köpte hus jämförde jag olika områden. Jag tycker om att ta reda på saker, säger Gonca Baybas Demirok.

Med samma noggrannhet utforskade hon villkor och möjligheter i olika länder innan hon bestämde sig för var hon skulle använda sin sjuksköterskekompetens och börja ett nytt liv med familjen. Valet föll på Sverige.

Flytten från Turkiet skedde för drygt två år sedan. I höstas fick hon svensk sjuksköterskelegitimation. Nu arbetar hon på Mälarsjukhusets njuravdelning som under flera år har kämpat med underbemanning, beroende av hyrpersonal och dålig arbetsmiljö.

– Jag trivs jättebra, säger Gonca Baybas Demirok.

Sjuksköterskor är ett bristyrke och den yrkesgrupp i vården som enligt regionernas prognoser kommer att bli svårast att rekrytera under de kommande 15 åren. Trots detta utgör de endast en bråkdel av alla arbetskraftsinvandrare i Sverige.

I mitten av april i år hade endast 23 sjuksköterskor arbetstillstånd eller pågående ansökningar om arbetstillstånd, enligt statistik från Migrationsverket. Men det finns en växande önskan att locka fler till Sverige – något som Region Sörmland har lyckats med.

– För att möta det växande behovet av personal behöver vi en bredare rekryteringsbas. Där spelar utrikesfödda en viktig roll, säger Helena Ossmark som arbetar med rekrytering och arbetsmarknadsfrågor i regionen.

Hon beskriver ett skifte i rekryteringsarbetet. Tidigare handlade hennes arbete främst om att underlätta för människor som redan kommit till Sverige att hitta jobb inom vården. Nu gäller det att vara en attraktiv arbetsgivare i global konkurrens med andra länder som också har en åldrande befolkning och stort behov av vårdpersonal.

– Nu är bristen och behoven så pass mycket större att vi behöver vara mer aktiva i den här rekryteringen, förklarar Helena Ossmark.

Klockan nio på Mälarsjukhusets njuravdelning är det dags för omvårdnadsrond. Undersköterskor och sjuksköterskor sitter runt ett bord och diskuterar de inneliggande patienterna. Ansvarig läkare har placerat sig lite avsides i rummet.

Gonca Baybas Demirok berättar att det tog ett tag innan det kändes bekvämt att ”dua” kollegor, särskilt läkare.

– I Sverige är det mindre hierarkiskt i vården, det passar mig. Jag tycker om att arbeta i team.

Enligt HR-avdelningen har vissa chefer varit mer öppna än andra för möjligheten att lösa bemanningsproblem med sjuksköterskor från andra länder. En av dem är njuravdelningens chef Elsa Backberg-Dahlén, som själv talar svenska med fransk brytning.

Hon berättar att utlandsrekryteringarna har hjälpt till att bryta en negativ spiral på avdelningen. De har förbättrat både bemanningssituationen och arbetsmiljön, vilket i sin tur har gjort det lättare att locka ny personal.

Gonca Baybas Demirok började arbeta samtidigt som en sjuksköterskekollega från Iran. Till en början arbetade de som hälso- och sjukvårdsassistenter medan de studerade svenska på folkhögskolan i Eskilstuna och förberedde sig för proven som krävs för svensk legitimation.

Det var en lång process på ett och ett halvt år. Nu bidrar hon med värdefull yrkeserfarenhet i en tid då många sjuksköterskor går i pension och ersätts med nyutbildade. Gonca Baybas Demirok har elva års erfarenhet som sjuksköterska från ett turkiskt militärsjukhus.

– Jag såg direkt att hon var kompetent och hade sjuksköterskeskills, säger Elsa Backberg-Dahlén.

Bristen på vårdpersonal har gjort att vårdens bemanning fungerar som ett slags nollsummespel. När en arbetsplats blir mer attraktiv och löser sin personalbrist uppstår ofta nya vakanser på andra håll.

Specialistsjuksköterskor inom operation och anestesi är särskilt svårrekryterade. Under en period hade centraloperation på Mälarsjukhuset inga sökande alls till lediga tjänster, berättar vårdenhetschefen Paul Ingulfsson.

Nu har kliniken under två års tid fått nio nya specialister – samtliga från Iran.

Jalil Setareh är mitt i den krävande processen att få svensk sjuksköterskelegitimation. Han fick kontakt med Mälarsjukhuset via en iransk före detta kollega. Snart ska de arbeta tillsammans igen, fast i Eskilstuna.

Samira Keykhosravi beskriver hur hon började studera svenska online i hemlighet för att ingen skulle kunna hindra henne från att lämna Iran.

– Ibland satte jag mig i bilen och pratade med mig själv. Samira, allt blir perfekt, allt blir okej, du kan, du kan, du kan. Jag är stolt över att jag klarade det.

Sjuksköterskor som läst sin utbildning utanför EU och EES måste genomgå flera teoretiska och praktiska prov för svensk legitimation. För sjuksköterskor inom EU godkänns yrkeskvalifikationerna utan dessa tester.

De senaste åren har inneburit en lärorik resa även för de svenska kollegorna på operationskliniken. Operationssjuksköterskan Anna Horai har handlett en av sjuksköterskorna från Iran genom språkförbistringar och kulturkrockar.

Hon minns ett tillfälle då de inte kunde kommunicera verbalt. Till slut tog hon sin kollegas hand för att visa hur huden görs ren inför operation enligt svenska rutiner.

– Jag gick in i det här med ett öppet sinne och tålamod. Jag har delat skratt och tårar och inte bara fått en ny kollega utan en vän, säger hon.

Är arbetskraftsinvandring lösningen på vårdens bemanningsproblem? Troligtvis inte, enligt SNS Konjunkturråd i en ny rapport om välfärdssektorns personalförsörjning. Trots att Sverige har haft ett generöst system för arbetskraftsinvandring sedan 2008 har det inte gynnat vården i någon större utsträckning, konstaterar rådet.

Samtidigt snävas reglerna för arbetskraftsinvandring nu till. Höjda lönekrav, tonårsutvisningar och förslag om att kunna återkalla permanenta uppehållstillstånd skapar oro, berättar Helena Ossmark.

– Om inte Sverige har trygghet att erbjuda så väljer vårdens specialister ett annat land helt enkelt, säger hon.

Inom regeringsuppdraget ”Work in Sweden” utvecklar Helena Ossmark just nu ett introduktionsprogram som andra regioner ska kunna använda vid rekrytering från utlandet.

Redan nu finns flera sjuksköterskor från Iran som är redo att komma till Sverige. Region Sörmland har sedan ett och ett halvt år tillbaka en pågående onlineutbildning där sex potentiella medarbetare några timmar i veckan får undervisning i svenska och teori inför testerna för svensk legitimation.

De är inte lovade jobb. Det var den ursprungliga tanken – men nu är framtiden oviss av flera skäl. Sedan USA:s attack mot Iran har internetuppkopplingen varit instabil. Dessutom har Region Sörmland infört anställningsstopp på grund av ekonomiska svårigheter.

Den turkiska sjuksköterskan Gonca Baybas Demirok har för närvarande ett tvåårigt arbetstillstånd, men ser sin framtid i Sverige. Hennes man har fått jobb på ett lager. I helgen är sonen bjuden på sitt första barnkalas på Leos Lekland.

– Självklart vill vi stanna här.