Säverman: Går tågen och datorerna och AI:arna lagom snabbt, tycker du?

En varm vårdag i Stockholms innerstad reflekterar kulturskribenten Peter Säverman över historiens gång och den teknologiska utvecklingens rasande tempo. Med ett melankoliskt uttryck blickar han ut genom sitt arbetsrumsfönster, försjunken i tankar om 1800-talet – en tid som fascinerat honom sedan barnsben.

Säverman, känd för sina skarpa kulturanalyser i flera av landets ledande tidningar, erkänner att han aldrig har tagit del av den digitala spelrevolutionen som förändrat underhållningsindustrin i grunden de senaste decennierna.

”Det känns nästan som ett aktivt val vid det här laget. Jag har aldrig rört ett dataspel, trots att det är en kulturform som omsätter mer pengar än film och musik tillsammans,” berättar han när vi möter honom för en intervju.

Dagens spelmarknad omsätter globalt över 180 miljarder dollar årligen enligt branschorganisationen Dataspelsbranschen, vilket placerar den i täten bland kreativa näringar. Svenska spelutvecklare som Mojang, DICE och King har bidragit till att göra Sverige till en framstående nation inom spelutveckling, med exportintäkter som ökat kraftigt det senaste decenniet.

Men Sävermans tankar vandrar snabbt från spelvärlden till något som oroar honom betydligt mer – den artificiella intelligensens snabba frammarsch.

”När jag läser om ChatGPT, Midjourney och andra AI-verktyg som utvecklas i rasande takt känner jag en existentiell oro. Teknologin accelererar på ett sätt som känns svårt att greppa,” säger han.

Hans farhågor är inte helt ogrundade. Forskare inom AI-etik varnar för att utvecklingen kräver noggrann övervakning och regelverk. EU:s AI Act, som röstades igenom tidigare i år, är ett försök att reglera användningen av artificiell intelligens inom unionen. Experter är dock oeniga om huruvida lagstiftningen kan hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen.

Sävermans oro för att AI på sikt skulle kunna hota mänskligheten – en tanke han uttrycker med ett dramatiskt ”Poff!” – delas av flera framstående teknologer och forskare. Organisationer som Future of Life Institute har samlat tusentals underskrifter från tech-ledare och forskare som uppmanar till en paus i utvecklingen av kraftfulla AI-system.

Svenska AI-forskare som Fredrik Heintz vid Linköpings universitet menar dock att oron bör balanseras med insikten om teknologins potentiella fördelar.

”Vi behöver vara försiktiga, men samtidigt se möjligheterna. AI kan hjälpa oss lösa några av vår tids största utmaningar inom allt från klimatforskning till sjukvård,” säger Heintz i en kommentar.

På Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm pågår flera forskningsprojekt som syftar till att utveckla etiska ramverk för AI-användning. Professor Danica Kragic leder ett av dessa och betonar vikten av att ha med humanistiska perspektiv i teknologiutvecklingen.

”Det är just därför kulturskribenter som Säverman behövs i samtalet. De ställer viktiga frågor om vad teknologin gör med oss som människor,” förklarar Kragic.

Tillbaka i Sävermans arbetsrum står tiden nästan stilla. Bokhyllorna är fyllda med 1800-talslitteratur, filosofi och kulturhistoria. På skrivbordet ligger några handskrivna anteckningar bredvid en bärbar dator – en nödvändig eftergift till den digitala tidsåldern.

”Jag försöker förstå vår samtid genom historien. 1800-talet var också en tid av omvälvande teknisk utveckling – industrialiseringen förändrade samhället i grunden. Men takten var långsammare, mer mänsklig,” reflekterar han.

Kanske är det just kontrasten mellan dåtidens långsamma förändring och dagens accelererande teknologiska utveckling som skaver. Säverman avslutar vårt samtal med en tanke som dröjer sig kvar:

”Jag undrar ibland om vi har tid att anpassa oss, om vi hinner reflektera över konsekvenserna innan nästa innovation är här. Det är kanske där mitt ’poff’ kommer in – en farhåga att vi utvecklar något som går bortom vår kontroll.”

I skärningspunkten mellan kulturhistoria, teknologi och framtid fortsätter Säverman att vara en röst som påminner om vikten av eftertanke i en tid av ständig acceleration.