Naturskogarna försvinner i alarmerande takt – 100 fotbollsplaner om dagen

Varje dag försvinner 100 fotbollsplaner med naturskog som aldrig tidigare kalavverkats. Den höga avverkningstakten i Sveriges mest värdefulla skogar har nu nått kritiska nivåer enligt en ny rapport från Skogsstyrelsen.

– Sedan 2022 ser vi en dramatisk ökning. Då avverkades 6 000 hektar årligen av kontinuitetsskogarna, nu är vi uppe i 26 000 hektar. Det är ett extremt högt avverkningstryck på skogar som är otroligt viktiga för den biologiska mångfalden och våra hotade arter, förklarar Camilla Andersson, utredare på Skogsstyrelsen och medförfattare till rapporten.

Den oroande utvecklingen visar att decennier av storskaligt kalhyggesbruk har drivit hundratals skogslevande arter till utrotningens rand. Trots detta accelererar nu avverkningen av de mest skyddsvärda skogarna.

I dagsläget saknar totalt 1,2 miljoner hektar värdefulla naturskogar nedanför fjällen något formellt skydd. Skogsstyrelsens prognos är alarmerande: om nuvarande avverknings- och skyddstakt fortsätter kommer drygt en halv miljon hektar ha fått skydd om 25 år, medan 670 000 hektar kommer att ha huggits ned. Det motsvarar en förlust av naturskogar större än fem Öland.

Ännu mer oroväckande är att om staten helt skulle upphöra med att skydda ny skog, beräknas samtliga 1,2 miljoner hektar vara avverkade inom bara 46 år.

Camilla Andersson betonar att dessa förluster är oåterkalleliga:

– Vi kan inte få tillbaka dessa skogar när de är borta. Det blir irreversibla förluster eftersom det tar extremt lång tid att utveckla och skapa de här livsmiljöerna och strukturerna, säger hon.

Rapporten ifrågasätter också effektiviteten i skogsbrukets miljöhänsyn vid avverkning. Trots att vissa träd och kantzoner sparas menar Skogsstyrelsen att detta är otillräckligt för att rädda den krympande biologiska mångfalden.

– Vår analys visar att bara en liten andel av hänsynen kan fungera som livsmiljö för de mest krävande arterna. Det är hyggesfritt brukade skogar och stora hänsynsytor som har störst effekt, förklarar Camilla Andersson.

Skogsstyrelsens slutsatser står i stark kontrast till branschorganisationen Skogsindustriernas budskap. I en ny opinionskampanj hävdar industrin att det är allmänhetens kunskap som brister. De framhåller att det planteras två till tre nya träd för varje träd som avverkas, och att Sverige idag har dubbelt så mycket ”gammal skog” (äldre än 140 år) jämfört med för 30 år sedan.

Men enligt Skogsstyrelsen missar branschen poängen:

– Den gamla skogen ökar, men naturskogarna minskar. En kalavverkad skog saknar i stort sett förutsättningar att utvecklas till en naturskog – det tar flera hundra år, förtydligar Camilla Andersson.

Rapporten blottlägger också en tydlig klyfta mellan vetenskapliga rekommendationer och regeringens politik. Regeringen har instruerat Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att anta en minimal ambitionsnivå i den nationella planen för EU:s nya naturrestaureringslag. Genom att välja 1995 som referensår har regeringen i praktiken hävdat att Sveriges skogar redan uppfyller EU:s krav, vilket eliminerar behovet av att återskapa ny skog.

Skogsstyrelsens rapport visar dock på ett helt annat behov. För att nå en ekologisk miniminivå – där 20 procent av naturens ursprungliga livsmiljöer bevaras – saknas idag 1,56 miljoner hektar skoglig livsmiljö som måste skyddas från skogsbruk eller restaureras. Det motsvarar en yta större än fem Gotland.

– Eftersom vårt fokus är att bevara biologisk mångfald är 1995 års arealer inte relevanta. Det ekologiska behovet kommer vi inte att uppfylla om man fortsätter avverka dessa skogar i nuvarande takt, konstaterar Camilla Andersson.

Situationen är särskilt allvarlig i sydsvenska län som Blekinge och Skåne, där över 30 procent av de skogslevande arter som missgynnas av kalhyggen nu har försvunnit regionalt. Totalt har minst 66 skogslevande arter helt utrotats från den svenska naturen.

Experterna varnar också för en ”utdöendeskuld” – ett fenomen som innebär att isolerade arter riskerar att dö ut decennier efter att deras livsmiljöer har avverkats. Den verkliga förlusten kan därför vara betydligt större än vad som är synligt idag.