I september inleds en rättegång som väcker stor uppmärksamhet kring hemmafödslar och patienters rätt att välja var de vill föda barn. I centrum står 75-åriga Agneta Bergenheim från Tollered utanför Göteborg, som är åtalad för att ha fortsatt assistera vid hemmaförlossningar trots att Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, förbjudit henne att utöva denna verksamhet.

Bergenheim har under 37 år hjälpt cirka femhundra bebisar till världen genom hemmafödslar. Nu riskerar hon böter eller fängelse i upp till sex månader för brott mot patientsäkerhetslagen. Enligt åklagaren har hon fortsatt sin verksamhet i Tollered och på andra platser i Sverige mellan oktober förra året och februari i år, trots myndigheternas förbud.

Stoppades efter tvillingförlossning

Förra året grep Ivo in och stoppade Bergenheims verksamhet efter att ha granskat en hemförlossning av tvillingar. Den typen av förlossningar klassas som högriskförlossningar och får enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer inte genomföras hemma. Ivo menade att hennes verksamhet gav upphov till bland annat fara för patienters liv. Inspektionen pekade även på att hon gett läkemedel utan ordination från läkare och gjort medicinska bedömningar som inte stod i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Detta är inte första gången Bergenheims arbete granskats. Mellan åren 1994 och 1998 fick hon fyra varningar av Hälso- och sjuvårdens ansvarsnämnd, HSAN (nuvarande Ivo). Fyra av dessa varningar gällde just hemförlossningar. År 2016 granskades hon återigen av Ivo, men då avslutades ärendet utan åtgärder.

Bergenheim har överklagat Ivos förbud, men kammarrätten i Göteborg har ännu inte tagit ställning i ärendet. Trots det fortsätter hon att hävda sin oskuld. ”Jag kommer att fortsätta med det för att jag inte har gjort något fel”, säger hon från sitt hem i Tollered.

Stort stöd från anhängare

Uppslutningen kring Bergenheim är påfallande stor. Över hundra personer från hela Sverige och Danmark väntas följa rättegången den 8 september på plats i Alingsås tingsrätt. Bland åhörarna finns par hon hjälpt vid hemmafödslar, kolleger, doulor och människor hon aldrig träffat tidigare. Anhängarna har även samlat in cirka 60 000 kronor för att täcka hennes kommande advokatskostnader, vilket visar på det starka stöd hon åtnjuter.

Sedan slutet av juni får Bergenheim inte längre kalla sig barnmorska. Hon ansökte själv om att få sin legitimation, som hon haft sedan 1986, återkallad. Beslutet att frivilligt lämna tillbaka legitimationen var ett strategiskt val för att slippa fortsatt granskning från Ivo. ”Jag vill vara fri i mitt yrkesutövande och fortsätta arbeta med det jag gör utan att känna mig otrygg i arbetssituationen på grund av en myndighet”, förklarar hon.

Nu kallar hon sig istället jordemor, en ålderdomlig svensk benämning på barnmorska som inte är en erkänd yrkestitel i Sverige. På registreringsskylten på hennes klarröda bil står det just ”jordemor”. I Norge och Danmark används fortfarande dessa begrepp för att beskriva barnmorskor, men i Sverige saknar titeln juridisk status.

Kritik från barnmorskeförbundet

Eva Nordlund, ordförande för Svenska Barnmorskeförbundet, varnar för att blivande mammor inte kan vara säkra på att någon som kallar sig jordemor har rätt kompetens. ”Mitt råd är att man självklart ska välja en legitimerad barnmorska. Legitimationen är kvittot på vad en barnmorska förväntas kunna efter genomgången utbildning, vilka skyldigheter och vilket ansvar en barnmorska har”, säger Nordlund.

Enligt Socialstyrelsen är det sannolikt förbjudet men inte straffbart att fortsätta jobba utan legitimation. Ivo kommenterar inte ärendet med hänvisning till den pågående rättsprocessen.

Nordlund understryker samtidigt att man inte kan ignorera att fler börjar välja bort legitimationen. ”Vi måste fundera på varför det händer och vad det är som kan förändras i den vård vi erbjuder i dag”, säger hon. Hon pekar även på att det är ansvarslöst att staten har lämnat gruppen av hemmaförlossningar därhän istället för att försöka organisera in dessa verksamheter i regionerna så att de får tillgång till kompetensutveckling och läkemedel.

Efterfrågan på hemmafödslar

I fjol föddes cirka 94 400 barn i Sverige. Officiell statistik på hur många barn som föds hemma saknas, men Barnmorskeförbundet uppskattar att det årligen rör sig om 100 till 200 bebisar. Priset för en hemmafödsel hos Bergenheim är 30 000 kronor exklusive kilometerersättning.

Bergenheim beskriver sin verksamhet som ett alternativ för kvinnor som inte känner sig sedda och respekterade inom den reguljära förlossningsvården. Hon hävdar att många av de kvinnor som söker sig till henne har upplevt att de tvingats genomgå många undersökningar, fått värkstimulerande dropp eller inte fått den tid de behöver för att låta födseln ha sin egen gång.

”På sjukhus kopplar man inte samman ande, kropp, psyke och emotioner. På hemförlossningar är det annorlunda. Man ser att kropp och själ hänger ihop”, säger Bergenheim. Hon betonar att den födande kvinnan befinner sig i ett känsligt tillstånd där yttre faktorer spelar stor roll, precis som hos alla däggdjurshonor.

Arbetar efter egen metod

Under sina förlossningar förlitar sig Bergenheim på klinisk observation snarare än regelbundna vaginala undersökningar. ”Det handlar om en klinisk blick, där jag ser hur en kvinna rör sig och hur hon uppträder”, förklarar hon. Detta arbetssätt står i kontrast till sjukhusrutinerna där barnmorskan måste verifiera sina observationer genom undersökningar för att dokumentera var kvinnan befinner sig i födelseprocessen.

Hon träffar de blivande föräldrarna i god tid före förlossningen och bygger upp en relation med dem. Hon ställer frågor om deras upplevelser, relationer och historia – frågor som enligt henne sällan ställs inom den offentliga vården. Själva förlossningen får ta den tid som behövs.

Det händer att en hemmafödsel ändå slutar på sjukhus, särskilt när förstföderskor blir utmattade eller upplever alltför stark smärta och behöver bedövning eller en sovdos. Bergenheim tackar även ibland nej till förfrågningar, bland annat från kvinnor som är psykiskt labila eller tar totalt avstånd från myndigheter och sjukvård. ”För mig är det ett tecken på omognad som inte känns bra”, säger hon.

Hittills i år har Bergenheim förlöst sju till åtta bebisar, och ytterligare förlossningar är planerade i augusti och september. Förfrågningarna är så många att hon inte hinner tacka ja till alla. ”Alltså jag bara älskar att vara hos de här familjerna. Det är en antidot mot galenskapen och rädslan i världen”, säger hon.

Om några veckor avgörs hennes öde i svensk domstol. Oavsett utgång är Bergenheim fast besluten att fortsätta. ”Eftersom jag känner mig så trygg i min professionella bedömning och har lång erfarenhet, så tänker jag fortsätta arbeta. Sedan får det bli en ny rättslig prövning i så fall”, säger hon.