Tog kvarglömda pengar i bankomat – får böta 52 000

En 65-årig man har dömts för olovligt förfogande efter att ha tagit 1 900 kronor som en kvinna glömt kvar i en bankomat. Straffet blev dagsböter på sammanlagt 52 000 kronor. Händelsen fångades av övervakningskameror, och bilderna låg till grund för att mannen kunde knytas till brottet.

Rättsligt handlar det inte om stöld i detta fall, utan om olovligt förfogande. Skillnaden ligger i hur gärningspersonen har fått tillgång till egendomen. Vid stöld tar någon egendom direkt från en annan person eller från en plats där den förvaras. Vid olovligt förfogande har den misstänkta i stället fått egendomen i sin besittning, men agerar som om den vore ens egen. Att ta hand om sedlar som någon annan lämnat i en uttagsautomat och sedan behålla dem kan därför bedömas på det sättet.

Att bötesbeloppet blir så högt kan vid en första anblick verka förvånande. Men dagsböter sätts inte enbart utifrån brottets allvar, utan också utifrån den dömdes ekonomiska situation. Antalet dagsböter bestäms av hur straffvärt brottet är, medan storleken på varje dagsbot beror på inkomst och förmögenhet. Därför kan ett mindre belopp i en bankomat resultera i ett bötesstraff som är många gånger större än det belopp som togs, särskilt för en person med god ekonomi.

Den här typen av ärenden brukar ofta klaras upp just med hjälp av bankomaternas kameraövervakning. För polisen är övervakningsbilder ett viktigt verktyg i utredningsarbetet, och i det här fallet blev de direkt avgörande. Kameror vid uttagsautomater har i flera sammanhang fungerat som en avskräckande faktor, men också som en säkerhet för både kunder och bankväsende.

Bakgrunden till att kontanter i dag allt mer sällan hanteras i bankomater är den snabba minskningen av kontantanvändningen i Sverige. Under de senaste decennierna har kortbetalningar och mobila betalningar blivit vardag i de flesta affärer. Många banker har dessutom upphört med kontanthantering i sina kontor, vilket har lett till att antalet uttagsautomater har minskat och att kontantservicen koncentrerats till färre platser.

Samtidigt har kontanter fortfarande en plats i samhället. Riksbanken har under flera år följt utvecklingen och pekat på vikten av att det även fortsättningsvis ska vara möjligt att betala med kontanter, inte minst av beredskapsskäl. För många människor, särskilt äldre och boende på landsbygden, är uttagsautomaten ett av få kvarvarande sätt att få tillgång till sedlar och mynt.

På den svenska marknaden för uttagsautomater är Bankomat en av de ledande aktörerna. Företaget har ett nätverk av automater som sträcker sig över stora delar av landet och har under åren fått en allt viktigare roll i takt med att bankkontoren dragit in kontanttjänster. Även om ordet bankomat från början är ett varumärke har det i praktiken blivit ett allmänt uttryck för uttagsautomat i Sverige.

För marknadsaktörer inom kontanthantering har utvecklingen inneburit nya krav. Företag som driver automater och säkerhetstjänster investerar i teknik som ska skydda både kunder och pengar. Kameraövervakning, larm och uppkopplade system är i dag en naturlig del av verksamheten. Den här händelsen visar att den tekniken också fyller en viktig funktion i rättsprocessen.

För en vanlig människa som upptäcker kvarglömda pengar i en bankomat kan konsekvenserna bli långt större än värdet på sedlarna. En grundläggande princip i svensk rätt är att annans egendom ska återlämnas. Om det inte går att hitta ägaren ska fyndet i stället lämnas till polisen. Att stoppa kvarglömda sedlar i fickan kan leda till åtal, böter och en dom i belastningsregistret.

Händelsen är också en påminnelse om att lagen gäller oavsett hur samhällets betalningsvanor förändras. Även om kontanter blir allt ovanligare, skyddas sedlar och mynt på samma sätt som pengar på ett bankkonto. För den som frestas att ta hand om pengar som någon annan lämnat kvar, kan risken att bli både filmad och identifierad vara ett skäl att avstå.