Toppjuristerna på Riddarholmen som sågar regeringen

Lagrådet tvingas förstärka styrkan med pensionärer för att möta regeringens tempo

Tidörregeringens höga lagstiftningstakt har skapat en ansträngd situation för Lagrådet, som nu tvingats kalla in tolv pensionerade domare för att hinna granska alla lagförslag. Dessa erfarna jurister har vid upprepade tillfällen kommit med skarp kritik mot regeringens förslag, men frågan många ställer sig är hur det påverkar rättssäkerheten när regeringen väljer att bortse från experternas invändningar.

Lagrådet, som utgör en viktig kontrollmekanism i den svenska lagstiftningsprocessen, har i uppdrag att granska regeringens lagförslag innan de läggs fram för riksdagen. Normalt består rådet av domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, men den nuvarande arbetsbördan har skapat ett behov av ytterligare juridisk kompetens.

– Det är ett exceptionellt läge just nu, berättar en källa nära Lagrådet. Antalet remisser har ökat markant sedan regeringsskiftet och många av förslagen kräver noggrann granskning då de rör känsliga områden som migration, brottslighet och grundläggande rättigheter.

Flera av de pensionerade domarna har lång erfarenhet från landets högsta juridiska instanser och deras expertis anses ovärderlig i granskningsarbetet. Trots detta finns en växande oro över att regeringen alltför ofta väljer att ignorera Lagrådets kritik när den framförs.

Ett exempel är de nya migrationslagarna där Lagrådet påpekat flera potentiella konflikter med såväl grundlagen som internationella konventioner. Flera jurister varnar för att detta kan leda till rättsosäkerhet och problem längre fram.

– Det är problematiskt när politiska ambitioner får företräde framför juridisk noggrannhet, säger en tidigare justitieråd som vill vara anonym. När regeringen forcerar fram lagstiftning utan att ta hänsyn till våra invändningar urholkas hela syftet med Lagrådets granskningsfunktion.

Regeringen å sin sida menar att man lyssnar på Lagrådet men måste väga deras synpunkter mot behovet av att genomföra den politik man gått till val på. Justitieminister Gunnar Strömmer har vid flera tillfällen betonat vikten av att regeringen levererar på sina vallöften inom brottspolitiken och migrationspolitiken.

– Vi respekterar Lagrådets roll men i slutändan är det regeringen som har det politiska ansvaret, har Strömmer tidigare uttalat i samband med kritik mot ett lagförslag om skärpta straff för gängkriminalitet.

Situationen väcker också frågor om den konstitutionella balansen i Sverige. Medan Lagrådet har en rådgivande funktion finns det inga formella hinder för regeringen att gå vidare med lagförslag trots kritik. Detta skiljer Sverige från länder med författningsdomstolar som kan blockera lagstiftning som anses strida mot grundlagen.

Flera rättsexperter pekar på riskerna med det höga tempot. Professor i konstitutionell rätt vid Stockholms universitet, Joakim Nergelius, har tidigare varnat för att hastigt framtagna lagar ofta innehåller brister som kan leda till rättsosäkerhet och oförutsedda konsekvenser.

– Det är inte bara frågan om resurser för Lagrådet utan också om kvaliteten på lagstiftningen, menar Nergelius. När politiska hänsyn får väga tyngre än juridiska riskerar vi att få lagar som inte fungerar i praktiken eller som strider mot överordnade rättsprinciper.

För de pensionerade domare som kallats in blir uppdraget alltmer utmanande. Många av dem hade sett fram emot en lugnare tillvaro efter långa karriärer, men känner nu ett ansvar att bidra med sin expertis i en tid när rättssäkerheten upplevs vara under press.

Det återstår att se hur länge den nuvarande situationen kommer att bestå. Regeringen har aviserat flera omfattande lagstiftningspaket under den kommande perioden, vilket tyder på att arbetsbördan för Lagrådet inte kommer att minska inom överskådlig framtid.

Oppositionen har kritiserat regeringen för att underminera rättsstaten genom att ignorera Lagrådets invändningar, men regeringen hävdar att man endast använder det demokratiska mandat man fått av väljarna för att genomföra nödvändiga reformer.