Trafikljusen ställs om – alltid grönt för bussar

Stockholms trafikomställning: Miljonsatsning för att minska biltrafiken

Under det senaste decenniet har biltrafiken i Stockholms innerstad minskat med cirka 12 procent. Men trots denna positiva trend anser trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) att förändringen behöver accelereras ytterligare. Det rödgröna styret i Stockholm har därför avsatt 535 miljoner kronor i budgeten för 2026, med målet att reducera bilismen och främja cykelresor i huvudstaden.

– Vi vill göra Stockholm till en härligare stad där folk kan vistas, men också resa effektivt. Då behöver vi satsa på trafikslag som är effektiva. Bil är väldigt ineffektivt och släpper ut en massa avgaser som gör oss sjuka, säger Strömgren till tidningen.

Enligt trafikborgarrådet utgör fordonstrafiken hälften av Stockholms klimatutsläpp, vilket är en utveckling som oroar stadens ledning. Strömgren hävdar bestämt att de ekonomiska satsningarna är välmotiverade och pekar på internationella erfarenheter som stödjer detta resonemang.

– Definitivt. Studier i Köpenhamn visar att varje investerad krona i cykelinfrastruktur ger åtta kronor tillbaka eftersom man både minskar köerna, vilket gör stor samhällsekonomisk nytta, och man ökar folkhälsan, förklarar han.

En viktig aspekt i omställningen handlar om hur stadsytor används. I Stockholm sitter i genomsnitt endast 1,2 personer i varje bil, och Strömgren menar att varje bilburen person upptar cirka 25 kvadratmeter – yta som skulle kunna nyttjas betydligt effektivare.

Konkret kommer satsningen att resultera i nya och bredare gång- och cykelbanor. Även kollektivtrafiken prioriteras genom att bussarna får mer utrymme i trafiken, delvis på bekostnad av befintliga parkeringsplatser. Ett innovativt inslag är planerna på att införa ”nolltolerans för rött ljus” för stombussar och spårvagnar, vilket betyder att trafikljusen programmeras så att dessa fordon alltid får grönt ljus.

– Det är dålig ekonomi att låta 100 personer sitta och vänta i en buss när det står en bil framför och blockerar. Här ska bussen få förtur, säger Strömgren.

För bilister innebär den nya trafikstrategin mindre köryta, lägre hastighetsbegränsningar, fler fartgupp och färre parkeringsmöjligheter. När Strömgren får frågan om tanken är att minska biltrafiken genom att göra bilkörning mer besvärligt, svarar han:

– Det finns ingen stad i världen som fått bort bilköerna genom att addera ytterligare vägyta. Det är alltid ont om yta i städer och det gör att vi måste prioritera de trafikslag som sväljer flest resenärer. Vi behöver jobba med morötter för alternativen som cykeltrafik, men också med begränsningar och styrmedel för biltrafiken.

En särskilt intressant modell som Stockholm nu undersöker är så kallade cirkulationsplaner, ett system som redan implementerats i europeiska städer som Gent, Bryssel och Birmingham. Modellen innebär att staden delas in i olika zoner där bilister kan köra in, men inte direkt mellan zonerna.

– Det man sade i Gent var att man ville begränsa men inte förbjuda bilismen. Där får cykel- och kollektivtrafik köra raka vägen i alla riktningar, men för bilar gäller begränsningar. Vi har gett i uppdrag till trafikkontoret att titta på det här, berättar Strömgren.

Satsningen är ett led i Stockholms långsiktiga strategi för att skapa en mer hållbar och effektiv trafikmiljö. Kommunen har redan initierat flera projekt, bland annat på Sveavägen där bilar får lämna plats för cyklar. Samtidigt väntar ett omfattande arbete när Götgatan ska grävas upp, vilket förväntas medföra trafikstörningar under sju års tid.

Beslutet att prioritera cykel- och kollektivtrafik framför biltrafik ligger i linje med den politik som Miljöpartiet länge förespråkat, där färre parkeringsplatser och begränsningar för privatbilism utgör centrala delar av strategin för ett grönare och mer tillgängligt Stockholm.