Utvärdering efter Risbergska: Mer övning behövs

En omfattande utvärdering har genomförts av den tragiska skolskjutningen på Campus Risberska i Örebro i februari förra året. Händelsen, som kostade tio personer livet och skadade ytterligare sex innan gärningsmannen avslutade sitt eget liv, beskrivs som den värsta masskjutningen i svensk historia.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har nu presenterat sin rapport om händelsen. Utvärderaren Håkan Lenhoff från MSB:s centrum för erfarenhetslärande, MCF, konstaterar att studien delvis bekräftar vad som tidigare framkommit i andra granskningar. Både polisen och Katastrofmedicinskt centrum har tidigare genomfört egna utvärderingar av händelsen.

Rapporten lyfter fram flera faktorer som sannolikt räddade liv under den tragiska händelsen. Polisens snabba ingripande var avgörande, men också skolans tidigare övningar i inrymning spelade en viktig roll. Trots detta pekar utvärderingen på betydande brister i samverkan mellan de olika aktörer som var inblandade i händelsen.

En central rekommendation i rapporten är att blåljusmyndigheterna behöver genomföra fler gemensamma övningar för att hantera situationer med pågående dödligt våld. Enligt Håkan Lenhoff förekommer redan sådana övningar, men MSB anser att de behöver utökas väsentligt. Han betonar att träningen är nödvändig för att förbättra förmågan att snabbt omhänderta skadade personer i akuta lägen.

Utvärderingen innehåller flera konkreta förslag på åtgärder för att förbättra beredskapen inför framtida kriser. Ett särskilt viktigt förslag är att regeringen bör utse en specifik aktör som får ett övergripande ansvar för säkerhet i offentliga miljöer. Denna typ av centraliserat ansvar saknas i dagsläget, något som enligt rapporten kan ha försvårat hanteringen av händelsen.

Ett annat betydelsefullt område som lyfts fram är behovet av tydligare ansvarsfördelning i den efterföljande krishanteringen. När en sådan här tragisk händelse inträffar behöver personer som är i behov av stöd och hjälp slussas rätt i systemet så tidigt som möjligt. Detta kräver en klarare gränsdragning mellan olika myndigheters och organisationers roller.

Håkan Lenhoff förklarar att problematiken kring ansvarsfördelningen inte är ny eller unik för Risberska-händelsen. Både regionen och kommunen har ansvar för att erbjuda krisstöd till drabbade personer, men gränsdragningen mellan dessa två aktörers ansvar har visat sig otydlig även vid andra kriser. Detta är något som MSB menar måste åtgärdas för att säkerställa att alla drabbade får rätt hjälp i rätt tid.

Skolskjutningen på Campus Risberska har fått långtgående konsekvenser för både de direkt drabbade och det svenska samhället i stort. Händelsen har väckt debatt om säkerheten på landets skolor och andra offentliga platser, samt om beredskapen hos myndigheter att hantera extrema våldshandlingar.

MSB:s utvärdering är en del i ett större arbete med att lära av händelsen och förbättra samhällets förmåga att förebygga, hantera och återhämta sig från liknande kriser. Genom att identifiera både vad som fungerade väl och var bristerna fanns, syftar rapporten till att ge konkreta rekommendationer för hur Sverige kan bli bättre rustat inför framtiden.

De rekommendationer som nu presenteras kräver åtgärder på flera nivåer, från lokala organisationer till regeringsnivå. Frågan om säkerhet i offentliga miljöer och samverkan mellan olika myndigheter vid kriser kommer sannolikt att fortsätta vara högt prioriterade frågor framöver.

Utvärderingen understryker vikten av systematiskt erfarenhetslärande efter allvarliga händelser. Genom att noggrant analysera vad som hände och hur olika aktörer agerade kan samhället utveckla bättre rutiner och beredskap för att skydda medborgare i framtiden.