Väljarnas dom: Det var fel att anfalla Iran

I mitten av april genomförde USA och Israel en militär operation mot Iran, en händelse som väckt starka reaktioner både internationellt och inom Sverige. En månad efter anfallet, som resulterade i flera dödsfall bland Irans ledare, visar en ny opinionsundersökning att svenska folket har en övervägande negativ inställning till attacken.

Enligt den senaste mätningen från DN/Ipsos anser 57 procent av svenskarna att det var fel av USA och Israel att anfalla Iran. Endast 15 procent stödjer attacken, medan en betydande andel – 27 procent – uppger att de är osäkra eller inte kan ta ställning i frågan.

Konflikten, som fortfarande pågår, har fått allvarliga ekonomiska konsekvenser globalt. Bränsle- och energipriser har stigit kraftigt på världsmarknaden, vilket påverkar såväl hushåll som industrier i många länder. Utvecklingen följer ett mönster som ofta uppstår vid geopolitisk instabilitet i Mellanöstern, en region som är central för världens oljeförsörjning.

Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, pekar på tydliga skillnader i hur olika demografiska och politiska grupper ser på konflikten:

”Kvinnor är klart mer negativa än männen när det gäller hur USA och Israel angripit Iran,” förklarar Källebring.

Undersökningen visar även på markanta skillnader mellan olika partiers väljare. Mest kritiska till attacken är väljare som sympatiserar med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Bland Kristdemokraternas anhängare är opinionen mer jämnt fördelad mellan de som stödjer och de som motsätter sig attacken.

Särskilt anmärkningsvärt är att Sverigedemokraternas väljare avviker från det generella mönstret. ”SD är det enda parti där fler väljare tycker att det var rätt att anfalla Iran än de som tycker att det var fel,” säger Källebring.

Den relativt stora andelen osäkra i undersökningen belyser konfliktens komplexa natur. ”Det är en svårbedömd konflikt. Iran är en hårdför diktatur och det kan vara svårt att ta ställning till vad som är rätt eller fel. Det är en konflikt med många motiv,” förklarar Källebring.

Iran, som länge varit en omstridd aktör i den geopolitiska arenan, har under flera decennier haft spända relationer med västvärlden och särskilt USA. Landet har kritiserats för sitt stöd till olika väpnade grupper i Mellanöstern och för sitt kontroversiella kärnkraftsprogram. Samtidigt har Iran anklagat USA och Israel för olika operationer mot landet, inklusive mord på framstående iranska forskare och militära ledare.

Den aktuella krisen har förvärrat en redan instabil situation i regionen. Oljeprisernas volatilitet påverkar den globala ekonomin i en tid när många länder fortfarande försöker återhämta sig efter pandemin och andra ekonomiska utmaningar. I USA har stigande bensinpriser blivit en politisk fråga, medan andra delar av världen rapporterar om dyrare livsmedel och till och med bränsleransonering i vissa områden.

Ipsos undersökning genomfördes mellan 10 och 22 mars och baseras på svar från 1 513 röstberättigade svenskar. Respondenterna deltog via olika digitala plattformar, inklusive enkäter, SMS-länkar och intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel.

Medan världen fortsätter att följa utvecklingen i konflikten mellan Iran och dess motståndare, visar den svenska opinionen att en majoritet tar avstånd från militära lösningar i detta komplexa geopolitiska läge. Den relativt stora andelen osäkra vittnar också om svårigheten att navigera i en konflikt med djupa historiska rötter och mångfacetterade orsaker.