81-åring misstänks ha betalat för att få skjuta civila

Under hösten inledde den italienske åklagaren Alessandro Gobbi en förundersökning kring uppgifter om en makaber form av turism under Bosnienkriget. Enligt flera vittnesmål ska utländska besökare ha betalat serbiska soldater för att få agera krypskyttar mot civila i det belägrade Sarajevo.

Förundersökningen grundar sig delvis på dokumentären ”Sarajevo Safari” från 2022, skapad av den slovenske filmaren Miran Zupanic. I filmen hävdas att uppemot 200 personer, främst från Italien men även andra länder, ska ha rest till Sarajevo och betalat omkring en miljon kronor för att få skjuta civila från serbiska positioner.

Enligt uppgifterna fanns en prislista där barn var de dyraste måltavlorna. Detta ska ha skett under den serbiska belägringen av Sarajevo, en period då över 11 000 civila dödades, många av dem genom krypskyttar.

Filmens uppgifter stöds av flera källor. Den italienske författaren Ezio Gavazzeni lämnade förra året in en formell anmälan till myndigheterna efter att ha fått information om italienares deltagande i denna ”safari”. Anmälan innehöll även uppgifter om att den italienska säkerhetstjänsten känt till och till slut stoppat verksamheten. Denna anmälan förefaller ha varit den konkreta anledningen till att åklagarens förundersökning inleddes.

Michael Giffoni, Italiens tidigare ambassadör i Kosovo, har i intervjuer bekräftat att existensen av dessa ”människosafarier” var känd inom diplomatiska kretsar under 1990-talet. Även den tidigare bosniska underrättelseofficeren Edin Subasic hävdar att han i mars 1994 förhörde en krigsfånge som avslöjade denna form av turism.

Enligt utredningen ska deltagarna ha rest med det serbiska charterbolaget Aviogenex från städer som Trieste eller Verona till Belgrad. Därifrån transporterades de med jugoslaviska arméns helikoptrar eller bil till Pale och vidare till de serbiska positionerna i Sarajevos stadsdel Grbavica, varifrån de kunde skjuta mot civila.

Flera italienska män har pekats ut som deltagare, bland annat en plastikkirurg och en numera 81-årig tidigare lastbilschaufför. Den senare har delgivits misstanke och förhörts av italienska myndigheter i februari. Vid en husrannsakan i mannens bostad hittades sju vapen, som enligt 81-åringen var lagliga och användes för sportskytte och jakt.

Enligt italienska medieuppgifter reste mannen ofta till dåvarande Jugoslavien under kriget. Flera vittnen har berättat för utredarna att de hört honom skryta om ”människojakt” som han deltagit i. Utredarna har kartlagt mannens gränspassager och försökt matcha dem mot tidpunkter då ”turistskyttar” ska ha varit aktiva, främst i området Grbavica.

Efter förhören har 81-åringens advokater avfärdat anklagelserna som substanslösa och resultat av ett mediedrev. De hävdar att mannen befann sig i regionen i tjänsten, då han körde kommersiellt gods och humanitär hjälp. Advokaterna påpekar också att mannen saknade den militära utbildning som krävs för långdistansskytte, och de kräver att åklagarna ska ”ta fram ett enda vittne som kan placera 81-åringen som skytt i Sarajevo”.

Ytterligare en misstänkt man i 60-årsåldern har kallats till förhör men valt att inte uttala sig, enligt italienska medier.

Uppgifterna i dokumentären ”Sarajevo Safari” har mötts av stark kritik från serbiskt håll, där de avfärdas som urbana legender som cirkulerat sedan 1990-talet. Militära experter pekar på flera omständigheter som talar emot beskrivningarna.

Bland annat ifrågasätts uppgiften att ”safarituristerna” skulle ha transporterats med helikopter från Belgrad, eftersom Nato-styrkor övervakade luftrummet och sannolikt skulle ha upptäckt dem. Kritikerna framhåller också att frontlinjen var extremt farlig och strängt kontrollerad, vilket skulle ha gjort det riskabelt för de lokala förbanden att släppa in civila utan militär träning för att skjuta slumpmässigt.

De italienska åklagarna har medgivit att det efter så lång tid är närmast omöjligt att koppla någon förövare till specifika offer genom teknisk bevisning, där kula och vapen skulle behöva matchas. Det har också visat sig mycket svårt att hitta annan bevisning, som banköverföringar eller andra dokumenterade spår från resor.

Trots dessa utmaningar verkar nu åklagarmyndigheter i flera andra länder förbereda egna utredningar och samordna sina insatser med åklagaren i Milano. Utredningen fortsätter därmed att gräva i en av de mörkaste och mest kontroversiella aspekterna av konflikten på Balkan under 1990-talet.