Anna-Lena Laurén: Hur ska Tyskland hinna rusta?

I Europa växer oron efter Trumps beslut om tyskt trupptillbakadragande

Irritationen är påtaglig i Tyskland efter att USA:s president Donald Trump tillkännagivit att 5 000 amerikanska soldater ska dras tillbaka från landet. Beslutet kommer efter en incident där förbundskansler Friedrich Merz gjorde uttalanden om Irankriget inför skolbarn, något som upprört Trump.

”Ingen tvingade kanslern att på en träff med skolbarn göra anmärkningar om Irankriget som kan hetsa upp Trump”, skriver Frankfurter Allgemeine i en syrlig kommentar som speglar det tyska missnöjet med Merzs hantering av situationen.

Frågan många ställer sig är dock om Merzs uttalanden verkligen var den avgörande faktorn bakom Trumps beslut. Amerikas minskande intresse för europeisk säkerhet har varit märkbar under lång tid, och Trump har länge kritiserat europeiska Natoländer för otillräckliga försvarsutgifter.

Merz har tidigare försökt närma sig Trump genom både smicker och följsamhet. Han avstod till och med från att försvara Natolandet Spanien när Trump kritiserade landet, och i början av Irankriget betonade han att USA som Europas allierade förtjänade stöd. Dessa försök att blidka Trump har dock inte gett några positiva resultat.

Det grundläggande problemet kvarstår: Tyskland måste stärka sitt eget försvar, och det snabbt. Men frågan är hur snabbt landet faktiskt kan rusta upp och reformera sin försvarsorganisation.

Själva upprustningen är inte det största hindret. Tyskland har en stark inhemsk försvarsindustri och ekonomiska resurser att köpa in materiel som man inte tillverkar själv. Reformerna är betydligt svårare att genomföra. Bundeswehr är en av landets största arbetsgivare med totalt 267 000 anställda, varav 186 000 aktiva soldater och 81 000 civilanställda – en organisation som är svår att förändra snabbt.

Sönke Neitzel, historiker och expert på tyska armén, är pessimistisk: ”Försöken att reformera Bundeswehr påminner om när Mercedes Benz försökte övergå till att tillverka elbilar – med samma personal och samma teknologi som tidigare,” säger han till ARD.

Hittills har militärreformerna främst fokuserat på värnplikten. Från den 1 januari i år får alla tyska medborgare som fyllt 18 ett formulär där de ska fylla i uppgifter om sitt fysiska och psykiska tillstånd. Svarsplikt gäller för män medan det är frivilligt för kvinnor. Målet är att under perioden 2026–2030 öka antalet värnpliktiga med 3 000–5 000 soldater årligen.

Utöver tillbakadragandet av soldater har USA också återkallat ett tidigare beslut om att placera långdistansrobotar i Tyskland. Enligt säkerhetsexperter är detta beslut faktiskt mer betydelsefullt än att 5 000 av totalt 36 400 amerikanska soldater lämnar landet.

Den ryska säkerhetsexperten Christian Mölling förklarar för tv-kanalen ZDF: ”Just långdistansrobotar är mest avgörande när det gäller avskräckning. Om Ryssland skulle starta ett anfall mot Nato kan de träffa Ryssland redan innan de ryska trupperna är vid Natos gränser.”

Friedrich Merz har undvikit direkta kommentarer om Trumps beslut. I stället besökte han några dagar senare en militärövning i Munster där han lät sig fotograferas åkande i pansarfordonet Boxer, som tillverkas av det tyska företaget Rheinmetall. Kanske ett försök att framstå som handlingskraftig snarare än att ge sig in i en ordstrid med Trump.

Under tiden möter han hård kritik från tysk press, som ifrågasätter hans försvarsstrategi. ”Merzs ledord är ’Inte ensam och med Europa’. Det låter bekant. Men vad vill egentligen Tyskland med det? Och vad betyder Europa?” undrar Frankfurter Allgemeine.

Merz har etablerat ett nytt säkerhetsråd, men enligt medieuppgifter har detta knappt fått någon praktisk betydelse. Kritiker menar att ingen riktigt verkar förstå syftet med det nya organet, vilket förstärker intrycket av att Tyskland fortfarande söker efter en sammanhängande säkerhetspolitisk linje i en allt mer osäker tid.