Krigsveteraner i duman: ”Putin vill skapa ny militär elit”

Nästan 50 veteraner från kriget i Ukraina har valts in i det ryska parlamentet efter valet i september. Enligt Rysslandsforskaren Pär Gustafsson Kurki är det delvis ett försök att säkra gruppens lojalitet mot Vladimir Putin.

– Putin vill skapa en ny militär elit, säger han.

De nya ledamöterna tar plats i statsduman, Rysslands underhus. Det är en ovanligt stor grupp med direkt krigserfarenhet och motsvarar ungefär en tiondel av statsdumans 450 platser. Många av dem har varit verksamma i de ryskstödda separatisternas led i Donetsk och Luhansk och har gjort sig kända genom striderna i östra Ukraina. För flera av dem är kriget den främsta merit som tagit dem in i politiken, snarare än partipolitiskt arbete eller lokal förvaltningserfarenhet.

Sedan 2014 har Ryssland stött beväpnade grupper i östra Ukraina. Konflikten har krävt tiotusentals dödsoffer och har permanent förändrat säkerhetsläget i Europa. För Ryssland har kriget också skapat en hel generation frivilliga, soldater och paramilitära aktörer med erfarenhet av våld och krigföring. Många har efter hemkomsten byggt upp egna organisationer och kraftfulla nätverk inom nationalistiska och militära kretsar. Det har gjort gruppen svår att ignorera för Kreml, men också svår att kontrollera genom vanliga partistrukturer.

Att föra in veteranerna i parlamentet är en strategisk åtgärd, menar Gustafsson Kurki. Genom att ge dem platser i statsduman får de status, inflytande och ett eget intresse av att bevara systemet. De binds in i politiken i stället för att lämnas utanför den, där de skulle kunna bli en källa till oro och utmaningar mot den politiska ledningen.

– Det handlar om att kanalisera en grupp med stort våldskapital in i lojala banor. De ska vara Putins män och kvinnor i parlamentet, säger han.

Utvecklingen sker i ett läge där Enade Ryssland dominerar statsduman och där den politiska oppositionen är hårt trängd. Parlamentsvalet i september kritiserades från flera håll. Oberoende kandidater uppgav sig hindrade, och internationella observatörer framförde invändningar mot valets genomförande. I detta klimat får krigsveteranerna en symbolisk roll som landets nya hjältar. De blir ett bevis på att den som tjänar staten i krig kan belönas med makt.

För den politiska utvecklingen i Ryssland kan gruppen få betydelse bortom det rent symboliska. En stor kader av ledamöter med krigsbakgrund kan förstärka den militarisering som redan präglar rysk politik. Säkerhetsfrågor, försvarsstöd och en konfrontativ hållning mot väst kan få ännu större genomslag i den lagstiftande församlingen. Samtidigt skapas en ny maktbas som varken har sitt ursprung i partibyråkratin eller i näringslivet, utan vid fronten.

Pär Gustafsson Kurki beskriver det som ett medvetet försök att bygga en ny politisk elit med rötter i kriget. Frågan är hur denna elit kommer att fungera på sikt. Historiskt har krigsveteraner i auktoritära system varit lojala så länge de har gynnats av makten, men de kan också utveckla egna ambitioner. Om kriget i Ukraina fortsätter kan den nya krigareliten komma att kräva ännu större inflytande. Då kan statsduman bli en plats där lojaliteten mot Putin testas, snarare än enbart bekräftas.