Bråket om Grönland – detta har hänt

Trumps intresse för Grönland: Från fastighetsaffär till säkerhetshot

De första tecknen på Donald Trumps intresse för Grönland framkom under hans första presidentperiod mellan 2016 och 2020. Wall Street Journal avslöjade i augusti 2019 att Trump vid flera tillfällen hade frågat sina politiska rådgivare om möjligheten för USA att köpa ön, något som presidenten själv bekräftade kort därefter.

”Det är någonting vi har pratat om,” sade Trump då och beskrev idén som strategiskt intressant, även om den inte var högsta prioritet. Han karakteriserade ett eventuellt övertagande av Grönland som ”i praktiken en stor fastighetsaffär”.

Utspelet fick snabbt diplomatiska konsekvenser. Efter att Danmarks statsminister Mette Frederiksen bestämt deklarerat att Grönland inte var till salu, ställde Trump in ett planerat statsbesök i Danmark. Grönland har varit en del av Kungariket Danmark i över 200 år, men har sedan 1979 praktiskt taget självstyre med egen regeringschef och ministrar.

Under Trumps andra presidentperiod har retoriken kring Grönland skiftat markant. Istället för ekonomiska intressen talar presidenten nu om ”nationell säkerhet” och hävdar att Grönland står under hot från stormakterna Kina och Ryssland.

Konflikten trappades upp dramatiskt efter att USA bombade Venezuela och avsatte president Nicolás Maduro den 3 januari i år. Dagen efter attacken publicerade Katie Miller, tidigare rådgivare till Trump och gift med hans vice stabschef, en bild på Grönland på sociala medier X, färglagd med USA:s flagga och texten ”Snart”. Samma dag deklarerade Trump att Vita huset skulle ”ta sig an Grönland” inom två månader.

Sedan dess har den amerikanske presidenten kontinuerligt tagit upp öns framtid i intervjuer, sociala medier och i samtal med andra världsledare. Trump har upprepade gånger hävdat att USA måste ha kontroll över Grönland och har inte uteslutit våldsamma medel för att uppnå detta mål.

Danmarks svar har varit konsekvent. Utrikesminister Lars Løkke Rasmussen har efter ett toppmöte med USA:s vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio i Vita huset meddelat att ”inget är löst” och att Danmark inte accepterar hoten från Trump. Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen har också varit tydlig: ”Grönland är inte till salu,” sade han den 13 januari.

Flera NATO-länder har uttryckt sitt stöd för Danmarks position och bekräftat att Grönland tillhör Danmark. Som demonstration av detta har många länder skickat soldater till ön för att delta i militärövningen ”Arctic Endurance”. Trump har svarat med att hota dessa länder, inklusive Sverige, med 10-procentiga importtullar.

Grönlands strategiska betydelse har ökat markant i takt med klimatförändringarna. När ismassorna smälter öppnas nya sjövägar i Arktis, samtidigt som tillgången till värdefulla naturtillgångar underlättas. Ön är rik på sällsynta jordartsmetaller, som är avgörande för modern teknologi och försvarsystem.

USA har redan en betydande militär närvaro på Grönland genom Thule Air Base, som spelar en central roll i landets missilförsvarssystem och övervakning av rysk aktivitet i Arktis. Trumps nya fokus på ön speglar en växande geopolitisk rivalitet i regionen, där både Ryssland och Kina har visat ökade intressen.

Danmarks och Grönlands bestämda hållning har fått brett internationellt stöd, men spänningarna fortsätter att öka. Politiska bedömare ser Trumps utspel som en del av en bredare strategi att ifrågasätta internationella normer och allianser, medan danska och grönländska myndigheter understryker att öns status inte är förhandlingsbar.

För Danmarks regering handlar frågan inte bara om territoriell integritet utan också om respekt för grönländarnas självbestämmande och internationell rättsordning. Konflikten illustrerar tydligt hur geopolitiska och säkerhetspolitiska intressen kan kollidera med etablerade diplomatiska principer.