Förnyade amerikanska attacker mot Iran

En ny våg av amerikanska luftanfall drabbade Iran under torsdagskvällen och riktade sig mot strategiska mål längs hela Persiska viken. Attackerna träffade flera känsliga platser, bland annat hamnstäderna Bandar Abbas och Busher samt ön Qeshm som ligger nära det strategiskt viktiga Hormuzsundet. Även staden Ahvaz längre in i landet blev måltavla för anfallen.

De amerikanska insatserna har enligt uppgifter träffat infrastrukturell nyckelanläggningar som en järnvägsstation, flera broar och en flygplats. Den statliga iranska nyhetsbyrån Irna rapporterar, enligt Reuters, att sju personer ska ha omkommit i attackerna.

Iran svarade snabbt på anfallen genom att avfyra robotar mot flera grannländer i regionen. Kuwait, Qatar och Bahrain uppger alla att de utsatts för iransk beskjutning. Det kuwaitiska luftförsvaret meddelade via sociala medier att de för närvarande bekämpar fientliga robotar och drönare som kränker landets luftrum.

Iranska statsmedier hävdar att attackerna mot Bahrain specifikt riktats mot en amerikansk militärbas i landet, där både helikoptrar och flygplan ska ha träffats. Situationen i regionen är nu den mest allvarliga på flera år.

På fredagsmorgonen svensk tid kom nya uppgifter från Irans revolutionsgarde, IRGC, som meddelade att de attackerat en bas för amerikanska specialstyrkor i Syrien. Enligt IRGC är detta en hämndaktion för dödandet av iranska soldater i staden Iranshahr.

Revolutionsgardet gick också ut med en dramatisk varning och förklarade att Iran nu har full kontroll över Hormuzsundet. Man hotade dessutom med att blockera all olje- och gastransport genom det strategiskt avgörande sundet så länge de amerikanska attackerna fortsätter. Hormuzsundet är en av världens viktigaste sjövägar för energitransporter och en stängning skulle få omfattande globala konsekvenser för oljemarknaderna.

Omkring klockan fyra på natten svensk tid meddelade det amerikanska centrala kommandot, Centcom, att nattens militära operationer slutförts. Samtidigt har USA återinfört sin sjöblockad mot Irans hamnar. Under torsdagen bordade amerikanska marinkårssoldater ett fartyg i Omanbukten, vilket visar på den kraftigt ökade militära närvaron i området.

Krigsretoriken mellan de båda länderna har skruvats upp markant efter den senaste vågen av attacker. Anders Persson, som är expert på Mellanöstern, varnar i ett uttalande till Dagens Nyheter för att konflikten snart kan nå en ny och farligare upptrappning med storskaliga amerikanska militära insatser.

Persson ser till och med en risk för att USA kan komma att sätta in markstyrkor i regionen. Han nämner specifikt att specialförband skulle kunna användas för att ta kontroll över någon av öarna i Hormuzsundet, vilket skulle ge USA ett strategiskt övertag i området.

Mitt i det allvarliga och eskalerande läget kom dock signaler om en möjlig diplomatisk öppning. USA:s president Donald Trump uttalade sig i förvånansvärt positiva ordalag om Iran efter att en amerikansk medborgare som hållits fängslad i landet sedan 2024 ska ha släppts under natten till torsdag svensk tid.

Enligt New York Times har kvinnan dubbelt medborgarskap och är nu på väg tillbaka till USA. Trump kallade frisläppandet för ”ett tecken på god vilja” och presidenten verkar vilja tolka händelsen som en möjlig väg mot de-eskalering, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Iransk statskontrollerad media förnekar dock helt att någon amerikansk medborgare skulle ha släppts, vilket kastar tvivel över uppgifterna och visar på den djupa misstron mellan de båda länderna.

Situationen i Persiska viken är nu den mest spända på många år och den internationella oron växer för hur konflikten mellan USA och Iran ska utvecklas. Många bedömare fruktar att regionen står inför en militär upptrappning som kan få förödande konsekvenser, inte bara för de inblandade länderna utan för hela den globala ekonomin och energiförsörjningen.