USA:s militär genomförde en bombattack mot en grundskola i Iran trots uppenbara varningar om att underrättelseinformationen om målet var föråldrad. Attacken, som enligt uppgifter dödade 168 flickor och 14 lärare, beskrivs som det anfall med flest civila offer i modern amerikansk militärhistoria enligt CNN.

Det påstådda målet för bombningen var en anläggning som tillhörde det iranska revolutionsgardet, IRGC. Historiskt hade denna anläggning och grundskolan legat i samma område, men satellitbilder från 2016 visar tydligt att verksamheterna hade separerats. Ytterligare satellitbilder från 2025 dokumenterar hur minst ett dussin civila personer befann sig på skolans innergård vid tidpunkten för attacken.

Under de första intensiva dygnen av anfallskriget mot Iran var det politiska trycket hårt på den amerikanska militären att snabbt ta fram listor över militära mål. För att identifiera dessa mål använder USA:s försvarsmakt två huvudsakliga system med fundamentalt olika teknologi.

Det ena systemet, MIDB, är en äldre plattform från 1980-talet som kräver manuell inmatning av uppgifter. Det andra, MARS, är en AI-driven plattform vars tekniska utveckling enligt uppgift ligger flera år efter den ursprungliga tidsplanen. Trots de stora skillnaderna i teknologi och ålder kom båda systemen fram till samma slutsats: uppgifterna om att anläggningen var militär var föråldrade och inte längre korrekta.

Enligt CNN:s källor inom det amerikanska försvaret ignorerades dessa varningar medvetet av ”praktiska skäl” i brådskan att påbörja stridsoperationerna. Situationen förvärrades ytterligare av omfattande personalnedskärningar inom de program som har specifikt ansvar för att begränsa civila skador, så kallade CHMR-program (Civilian Harm Mitigation and Response).

Pentagon har ännu inte offentliggjort sina slutsatser från händelsen, trots att en intern utredning identifierade de kritiska felaktigheterna inom bara några dagar efter attacken. Kritiken mot beslutet att bomba skolan var omedelbar och omfattande, både nationellt och internationellt.

Den amerikanska försvarsministern Pete Hegseth tvingades reagera på den massiva kritiken och meddelade att administrationen skulle genomföra en utredning av vad som hade hänt. USA:s president Donald Trump intog initialt en förnekande hållning och hävdade att det var Iran själv som hade bombat grundskolan.

Efter att flera internationella medier genomfört egna granskningar och försökt fastställa det faktiska händelseförloppet ändrade Trump sin inställning. Han sa senare att ”ansvaret kanske aldrig kommer att kunna fastställas”, en kommentar som mötts av stark kritik från både människorättsorganisationer och krigsrättsexperter.

CNN:s uppgifter om att den amerikanska militären kände till att underrättelseinformationen var föråldrad kommer enligt dem själva från flera personer inom det amerikanska försvaret som har direkt kännedom om händelsen och beslutsprocessen.

Händelsen väcker allvarliga frågor om hur USA:s militär hanterar målidentifiering och civilt skydd i moderna konflikter. Det faktum att både äldre manuella system och nyare AI-drivna plattformar flaggade för problem, men att dessa varningar ignorerades, pekar på systemiska brister i beslutsprocessen under tidspress.

Personalnedskärningarna inom CHMR-programmen har länge varit omdebatterade inom försvarsestablissemanget. Kritiker har varnat för att besparingarna riskerar att leda till just den typ av katastrofala misstag som nu inträffat. Programmen är utformade för att säkerställa att militära operationer genomförs med minsta möjliga påverkan på civila liv och infrastruktur.

Det faktum att Pentagon ännu inte offentliggjort sina slutsatser trots att den interna utredningen snabbt identifierade problemen väcker frågor om transparens och ansvarsutkrävande. Många observatörer menar att den fortsatta tystnaden försvårar möjligheten att dra lärdomar och förhindra liknande tragedier i framtiden.