De följer informationskriget i Mellanöstern inifrån

I det extrema informationskriget kämpar faktagranskare från Iran och Israel

Både den iranska faktagranskningsbyrån FactNameh och den israeliska FakeReporter beskriver sin verksamhet som att de arbetar under extrema förhållanden. I ett klimat där propaganda, desinformation och AI-genererat innehåll florerar, har deras arbete blivit allt mer utmanande.

– Israel har fått rutin på krisläge. Samhällsklimatet i Israel har länge varit helt galet och vi har förlorat kapaciteten att acceptera kritiska och faktabaserade granskningar av Israel som land och av våra operationer runt om i världen, förklarar Achiya Schatz från FakeReporter.

Farhad Souzanchi, som av säkerhetsskäl använder pseudonym, har i tio år faktagranskat den iranska regimens påståenden från sin bas i Nordamerika. För FactNameh har vardagen alltid präglats av en hård religiös diktatur som konsekvent sprider lögner genom statliga propagandamedier och slår hårt mot kritiska röster. De senaste månaderna har dock varit särskilt intensiva.

– Regimens massaker på demonstranter var så omfattande att det aldrig gick tillbaka till normalläge innan kriget, berättar Souzanchi.

Den eskalerande konflikten mellan Iran och Israel har lett till en markant ökning av iranska påverkanskampanjer. Särskilt under förra sommarens ”tolvdagarskrig”, då Israel och USA hävdade att de slog ut Irans kärnenergiprogram, noterade FactNameh en avgörande förändring i taktik.

– Det kom en våg av AI-genererat innehåll, det var enormt mycket. I statstelevisionen lästes falska nyheter upp med en AI-genererad bild i bakgrunden. Kvaliteten på bilderna är bra, du kan bli lurad om du inte är försiktig, säger Souzanchi.

Iransk propaganda blandar avancerad AI-teknik med traditionella metoder: bilder tas ur sitt sammanhang, statistik överdrivs, och budskapen anpassas för olika målgrupper. Ambassader utformar särskilda narrativ för internationell publik, medan statsmedia och sociala nätverk sprider regimens budskap internt.

– Målet är inte att du ska tro på alla lögner. Så länge de förvirrar dig så du inte vet vad som är sant, då har de vunnit, förklarar Souzanchi.

En särskild utmaning för FactNameh är att de inte kan ha anställda inne i Iran. Istället är de beroende av modiga läsare som riskerar sin säkerhet för att skicka bilder, skärmdumpar och information som annars inte skulle nå omvärlden när internet stängs ner och hemsidor blockeras.

– Det faktum att nästan alla kontakter är brutna mellan Iran och utlandet har satt oss i en rätt märklig sits. Det är ganska troligt att vår målgrupp inte ens nås av det vi skriver, säger Souzanchi.

Ett oroande fenomen är hur aktivister runt om i världen oavsiktligt sprider vidare iransk propaganda.

– Tyvärr ser vi hur Islamiska republikens ord upprepas i kretsar som är emot Trump och emot kriget. De har goda intentioner, men det gör att Irans budskap får genomslag.

I Israel har situationen förvärrats genom återkommande val och konflikter. Enligt Achiya Schatz, som grundade FakeReporter 2020, har utvecklingen av påverkansoperationer accelererat dramatiskt i landet.

– Jag kallar det påverkansvapen för det är vad det är. Vi i Israel är lite före i den utvecklingen, men vi är inte unika. Det här kommer bli en verklighet över hela världen, varnar han.

Det Schatz benämner som ”giftmaskinen” har blivit ett centralt inslag i israelisk politik. I detta system samverkar verkliga och automatiserade profiler på sociala medier för att främja premiärminister Benjamin Netanyahus intressen och angripa hans kritiker.

– Varje israel vet vad det är. Du kan inte förstå det israeliska samhället utan att förstå giftmaskinen, den är otroligt central.

Journalister, åklagare och aktivister har blivit måltavlor för dessa koordinerade kampanjer. Schatz hävdar att medier och offentliga personer anpassar sitt beteende för att undvika att bli föremål för smutskastning.

– Netanyahu vill hålla sin bas borta från opartisk information, från demokratiska institutioner och etablerade media, säger han.

Schatz förespråkar att informationskrig och påverkansoperationer bör regleras på samma sätt som andra krigshandlingar.

– I krig finns det konventioner, det är så vi måste se på påverkansoperationer. Att tro att det bara kommer försvinna eller att vissa inte kommer att delta i informationskriget är naivt.

Ett paradoxalt mönster är att iransk desinformation ibland sprids vidare av konton i den israeliska ”giftmaskinen”. Trots deras motsatta politiska ståndpunkter tjänar de ofta samma övergripande syfte.

– Vi har hört av oss till israeliska influerare och berättat att det du delar nu är iransk propaganda, men de tar inte ner det. Båda sidor vill driva på för ett mer kaotiskt och felinformerat samhälle, avslutar Schatz.