Dubblering av för tidigt födda barn i Ukraina

Kriget i Ukraina har lett till en alarmerande ökning av för tidiga födslar i de mest drabbade regionerna. Nya siffror från FN visar tydliga samband mellan krigsrelaterad stress och graviditetskomplikationer, vilket skapar en humanitär kris som drabbar landets minsta medborgare.

Marharyta Nekhoroshyva genomlevde en mardröm när hon skulle föda sitt barn. Under den tolv timmar långa förlossningen var hon livsrädd, och hennes son Mark föddes i vecka 26 och vägde endast 940 gram. Nu, nio månader senare, kämpar den lilla pojken fortfarande med andningsproblem och behöver regelbunden sjukhusvård.

Läkarna sa att om han överlevde de första tre dagarna skulle allt bli bra, berättar Marharyta Nekhoroshyva för nyhetsbyrån AP. Hon medger att hon bad trots att hon inte är troende, så desperat var situationen.

Idag tvingas hon vårda sin son på egen hand eftersom hennes man tjänstgör som soldat i kriget mot Ryssland. Familjen lever under ständiga hot om ryska attacker, vilket gör vardagen extra påfrestande.

Statistiken från flera ukrainska regioner visar på en dramatisk utveckling. I regionen Zaporizjzja, där Marharyta Nekhoroshyva bor, har andelen för tidiga födslar ökat från 5,7 procent år 2019 till 7,6 procent under 2025. Det innebär en ökning med nästan två procentenheter på bara sex år.

Ännu mer alarmerande är siffrorna från regionen Cherson, där ökningen varit ännu kraftigare. Där har andelen för tidiga födslar nästan fördubblats, från 5,4 procent till 9,8 procent under samma period. Även Poltava-regionen, som ligger längre från fronten men ofta drabbas av ryska flyganfall, har sett en betydande ökning av för tidiga födslar.

Orsaker till för tidig födsel är komplexa och ofta svåra att fastställa, men vetenskaplig forskning visar tydliga kopplingar till svår psykisk och fysisk stress. Professor Andrew Weeks vid University of Liverpool, expert på internationell mödravård, förklarar för AP att allvarliga psykiska påfrestningar kan öka risken för infektioner hos gravida kvinnor, vilket i sin tur kan leda till för tidig födsel.

Isaac Hurskin, talesperson för FN:s befolkningsfond UNFPA, bekräftar att organisationen ser ett tydligt mönster i Ukraina. Förutom ökningen av för tidiga födslar rapporterar UNFPA också om fler graviditetskomplikationer av olika slag och en ökning av akuta kejsarsnitt.

Vi ser ett klart samband mellan akut stress och komplikationer i samband med graviditet och förlossning, konstaterar Hurskin.

På neonatalavdelningen på sjukhuset i Zaporizjzja vittnar chefen Nataliia Bohuslavska om krigets direkta påverkan på gravida kvinnor. Hon berättar för AP om en händelse förra månaden när en rysk bomb dödade tolv personer i området. Samma dag drabbades en 42-årig gravid kvinna av missfall till följd av den extrema stress som flygattacken orsakade.

Sjukhuset har tvingats utveckla särskilda rutiner för att stödja gravida kvinnor vars män befinner sig vid fronten. När besked om dödsfall kommer måste personalen finnas där och ge stöd i den omöjliga situationen.

Kvinnan måste hitta styrka att ge liv till ett nytt barn även i samband med en fruktansvärd förlust, säger Nataliia Bohuslavska.

Den dramatiska situationen för nyfödda och gravida är bara en del av en större demografisk kris i Ukraina. Landets fertilitetsgrad har sjunkit till en av de lägsta i världen sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022. Det genomsnittliga antalet födda barn per kvinna ligger nu runt 1,0, enligt uppgifter som AP rapporterar. Till jämförelse låg samma siffra i Sverige på 1,42 under 2025.

Den låga nativiteten kombinerat med ökade hälsoproblem bland nyfödda skapar långsiktiga utmaningar för landet. Många familjer tvekar att få barn under rådande omständigheter, samtidigt som de som väljer att bli föräldrar möter betydligt större risker än före kriget.

Sjukvårdssystemet arbetar under extrema förhållanden för att ta hand om de för tidigt födda barnen och deras mödrar. Brist på utrustning, personal och medicin försvårar arbetet ytterligare. Samtidigt innebär de ständiga hoten om ryska attacker att sjukhus ibland tvingas evakuera patienter, vilket skapar ytterligare risker för de mest sårbara.

För familjer som Marharyta Nekhoroshhyvas är framtiden oviss. Hennes son Mark behöver fortsatt vård och uppföljning, men varje dag under krigsförhållanden innebär nya utmaningar och faror.