Ebola sprids till två nya provinser i Kongo – men nu kommer första vaccinkandidaten

Två månader efter att ett nytt ebolautbrott bekräftades i Kongo har situationen förvärrats dramatiskt. Smittspridningen visar inga tecken på att avta, och på måndagen meddelade de kongolesiska hälsomyndigheterna att viruset spridit sig till två nya provinser, Haut-Uele och Tshopo.

Båda provinserna gränsar till Ituriprovinsen, som utgör epicentrum för det pågående utbrottet. Det är främst spridningen i Tshopo som väcker stor oro bland hälsoexperter. I denna provins ligger miljonstaden Kisangani, strategiskt belägen vid Kongofloden. Staden fungerar som en viktig knutpunkt som förbinder landets östra delar med huvudstaden Kinshasa, som ligger 170 mil nedströms. En omfattande smittspridning i Kisangani skulle kunna få katastrofala konsekvenser för hela regionen.

Enligt vad som nu framkommit tros smittspridningen ha pågått under flera månader innan den upptäcktes i mitten av maj. Detta har gett viruset ett betydande försprång som ännu inte har kunnat hämtas in, trots en massiv mobilisering av resurser från både regionala och globala hälsoorganisationer som stöttar de kongolesiska myndigheterna i deras arbete.

Hittills har minst 600 personer avlidit i sjukdomen och 1 750 personer har smittats, enligt uppgifter från BBC. Siffrorna fortsätter att stiga och situationen beskrivs av flera experter som mycket allvarlig.

Hanteringen av utbrottet försvåras kraftigt av den stora bristen på förtroende för staten i denna avlägsna del av Kongo, ett område som har härjats av väpnade konflikter under många år. En av de största utmaningarna är fortfarande att få ut tillförlitlig information till befolkningen om hur farligt viruset är och vilka åtgärder som krävs för att stoppa smittspridningen.

Läget på plats är kaotiskt och präglat av våldsamheter. I förra veckan attackerades ett begravningsteam från Röda Korset i samband med en jordfästning av ett ebolaoffer. ”De tog tag i mig och började slå mig med knytnävar, spadar och machetes”, berättar Daniel Uyirwoth Welo, en av hälsovårdsarbetarna, för BBC.

Enligt Welo skanderade den uppretade mobben att ”ebola existerar inte”. Liknande scener har tidigare utspelat sig i andra delar av det drabbade området. I slutet av maj tände upprörda bybor eld på ett behandlingscenter i staden Mongbwalu, i protest mot att de inte fick begrava sina anhöriga själva enligt lokala traditioner.

Misstro råder också kring hur de internationella resurserna fördelas. Vid ett toppmöte i slutet av maj i Ugandas huvudstad Kampala betonade Jean Kaseya, chef för Afrikanska unionens smittskyddsmyndighet Africa CDC, vikten av transparens. ”Summorna som vi nu pratar om, kommer de att höra om i Ituri. Om de inte ser pengarna omvandlas till insatser på marken, kommer vi att få nya problem”, varnade han.

Under attacken mot Röda Korset-personalen anklagade mobben hjälporganisationen för att bara vara på plats för att tjäna pengar. Denna typ av anklagelser har varit vanligt förekommande under tidigare utbrott, både i Kongo och i Västafrika som i mitten av 2010-talet drabbades av det hittills största ebolautbrottet.

Misstroendet är inte begränsat till civilbefolkningen. På måndagen gick epidemiologer, smittspårare, förare och gravgrävare vid ett sjukhus utanför centralorten Bunia ut i strejk i protest mot att deras löner inte betalats ut. Detta försvårar ytterligare arbetet med att bekämpa smittspridningen.

Trots det dystra läget finns vissa ljuspunkter. På måndagen meddelade forskare vid Oxfords universitet att de nu ska testa ett nytt ebolavaccin på människor. Vaccinet utvecklades på bara åtta veckor och är det första av fyra lovande vaccinkandidater som når kliniska studier. De första doserna väntas ges till 50 friska frivilliga i Storbritannien inom några veckor.

Det pågående ebolautbrottet orsakas av virusvarianten bundibugyo som först upptäcktes i Uganda för 20 år sedan. Tidigare vaccin skyddar inte mot den varianten, och det saknas effektiva behandlingar. Symtomen är likartade andra ebolavarianter, men virusets ytprotein skiljer sig genetiskt.

Den nya vaccinkandidaten bygger på samma virusvektorteknik som användes i Astra Zenecas covid-19-vaccin. Ett modifierat ofarligt virus används som bärare av ett protein från den aktuella ebolavarianten bundibugyo för att aktivera immunförsvaret.

Ett nytt vaccin är dock ingen snabb lösning på den akuta krisen. Vaccinationerna försvåras avsevärt av konflikten och den svåra säkerhetssituationen i de drabbade områdena. I ett första skede blir det troligen aktuellt med så kallad ringvaccinering av vårdpersonal och personer som varit i kontakt med smittade. Om smittspridning sker i ett visst område kan i stället alla invånare i en by eller ett område vaccineras.

Experter är dock försiktigt optimistiska och menar att ett nytt vaccin sannolikt inte kommer att stoppa det pågående utbrottet. Istället bedöms det främst bli ett viktigt skydd inför framtida epidemier och bidra till att förhindra att liknande utbrott får samma förödande konsekvenser.