Efter knivdådet i London: Två politiker gripna för antisemitiska inlägg

Den brittiska regeringen möter kritik efter knivattack mot judiska män

Ilskan växer bland Londons judiska befolkning efter en terroristattack i stadsdelen Golders Green i norra London, där två män knivhöggs på öppen gata. Händelsen har utlöst stark kritik mot politikers hantering av den ökande antisemitismen i Storbritannien.

När premiärminister Keir Starmer besökte platsen dagen efter dådet för att hedra offren, möttes han av burop och protestskyltar med texten ”Jew Harmer” (den som skadar judar). Lokalinvånarna uttryckte djup besvikelse över regeringens agerande.

”Det är bara plattityder med tankar och böner och uttalanden som ’jag är så ledsen’ och ’fruktansvärt’ – men vad gör han egentligen?” sade demonstranten Sophia Ziff till BBC, som gav röst åt mångas frustration.

Missnöjet begränsas inte enbart till Labours regering. Under pågående lokalval, som förväntas förändra den politiska landskapet i Storbritannien, greps två politiker från De gröna på torsdagen, misstänkta för uppvigling till rashat efter inlägg på sociala medier. En av dem stängdes av omedelbart medan den andra observerades fortsätta sin valkampanj efter att ha släppts.

Både Labour och De gröna anklagas för att inte ta hoten mot den judiska minoriteten på tillräckligt stort allvar. Kritiken intensifierades ytterligare när De grönas ledare Zack Polanski, själv judisk, delade ett inlägg som kritiserade Londonpolisen för överdrivet våld vid gripandet av den misstänkte gärningsmannen bakom knivattacken.

Polanskis fokus på polisens agerande i stället för själva attacken ledde till en offentlig tillrättavisning från polischefen genom ett öppet brev. Politiska motståndare anklagar honom för att bortse från det verkliga problemet – hatet som drev attacken.

Knivdådet i Golders Green är inte en isolerad händelse. Det ingår i en oroande serie attacker mot judiska mål i norra London. Gärningsmannen, som tidigare varit känd av antiterroristprogram, är nu gripen och misstänkt för tre mordförsök.

I mars sattes flera ambulanser tillhörande den judiska välgörenhetsorganisationen Hatzalah i brand, och bensinbomber har placerats utanför minst två synagogor. Dessa incidenter visar på ett mönster av växande antisemitism i huvudstaden.

Säkerhetsunderrättelsetjänsten MI5 har utfärdat varningar om att brittiska judar står inför ett kraftigt ökande hot, som enligt bedömare har kopplingar till den pågående konflikten mellan USA, Israel och Iran. Som svar på det förvärrade läget har terrorhotnivån höjts till den näst högsta på en femgradig skala.

Labourregeringen har meddelat att de utökar anslagen för att skydda områden med stor judisk befolkning med 25 miljoner pund, motsvarande cirka 310 miljoner svenska kronor. Denna åtgärd ses dock av många kritiker som otillräcklig i förhållande till hotets allvar.

Jonathan Hall KC, regeringens rådgivare i terrorismfrågor, beskriver situationen i allvarliga termer. Enligt honom utgör attackerna mot judar i Storbritannien ”den allvarligaste krisen för den nationella säkerheten” på nästan ett decennium.

Händelserna utspelar sig mot bakgrund av en komplex internationell situation där konflikten i Mellanöstern skapar återverkningar i Europa. Judiska samfund i flera europeiska länder rapporterar om ökad utsatthet och hotbild.

I Storbritannien sammanfaller den ökade antisemitismen med en period av politisk omvälvning. De stundande lokalvalen kommer att pröva väljarnas förtroende för de etablerade partierna, och särskilt deras förmåga att hantera minoriteters säkerhet.

För Londons judiska befolkning, en av Europas största judiska gemenskaper, har den senaste tidens händelser skapat en djup oro. Många känner att deras säkerhetssituation har försämrats markant och att de politiska lösningarna inte motsvarar allvaret i situationen.