Ankara genomgår just nu omfattande säkerhetsförberedelser inför Natos toppmöte som inleds på tisdag. Statstjänstemän har fått ledigt för att minska trafiken när 32 stats- och regeringschefer ska transporteras genom den turkiska huvudstaden. Men det är säkerhetsåtgärderna av helt annat slag som väcker internationell oro.

Hundratals journalister, advokater, fackföreningsmedlemmar och studenter har gripits med hänvisning till att de utgör terrorhot. All form av demonstrationer har förbjudits i huvudstaden. Totalt ska omkring 70 000 poliser bevaka toppmötet – betydligt fler än vid förra årets Natomöte i Haag. President Recep Tayyip Erdogan har bjudit in till mötet och ser tydligt till att inget stör tillställningen.

Åtgärderna följer den alltmer auktoritära linje som Turkiet har slagit in på de senaste åren, där politiska manifestationer systematiskt slås ned. Paul Levin, docent i internationella relationer vid Stockholms universitet, beskriver utvecklingen som oroväckande.

Det mest dramatiska som nu sker är att regimen med hjälp av korruptionsutredningar och domstolar håller på att ta över det största oppositionspartiet CHP. Det är landsfadern Atatürks parti och Turkiets äldsta politiska parti, vilket gör maktövertagandet särskilt anmärkningsvärt ur ett demokratiskt perspektiv.

Trots att demokrati och mänskliga rättigheter är grundläggande värden inom Nato, tror Paul Levin inte att president Erdogan behöver räkna med särskilt mycket kritik från övriga medlemsländer i försvarsalliansen. Många ledare ser helt enkelt inte Nato som rätt forum för att framföra kritik mot enskilda medlemsländer.

Med tanke på det rådande säkerhetsläget i Europa har de flesta medlemsländer inte råd att fjärma sig från Turkiet, som är Natos näst största militärmakt. Den militära kapaciteten väger helt enkelt tyngre än demokratiska principer i nuläget, enligt Levin.

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard bekräftar att Sverige ser med stor oro på utvecklingen i Turkiet de senaste åren. Hon understryker att förbudet mot åsiktsyttringar och demonstrationer under mötet är mycket allvarligt. Medarbetare på utrikesdepartementet har tagit upp frågan med Turkiet inför toppmötet.

President Erdogans roll i det geopolitiska spelet har blivit alltmer central. Han har tämligen goda kontakter med såväl Rysslands president Vladimir Putin som USA:s president Donald Trump. Paul Levin utnämner Erdogan till både Trump- och Putinviskare, vilket ger Turkiet en unik position.

Turkiet deltar till exempel inte i de sanktioner som EU och USA har infört mot Ryssland efter den fullskaliga attacken på Ukraina. Handeln mellan Turkiet och Ryssland har fortsatt, även om den har minskat. Flera europeiska ledare har kommit att se Erdogans personliga relation med Putin som en strategisk möjlighet. Turkiet kan fungera som en aktör som för dialog med Ryssland när få andra kanaler finns tillgängliga.

Samtidigt levererar Turkiet vapen till Ukraina, har samproduktion av drönare och vapensystem tillsammans med landet, och har stått värd för fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina. Denna balansgång mellan öst och väst har gett Turkiet ett ökat diplomatiskt inflytande.

När det gäller relationen västerut besökte Erdogan Washington förra året, och det finns bedömningar som tyder på att Trump imponeras av det storslagna presidentpalats som Erdogan har låtit uppföra i Ankara. Detta trots omfattande folkliga protester och trots att bygget enligt en domstol stred mot miljölagar.

Paul Levin menar att huvudfrågan på detta toppmöte egentligen handlar om hur man ser till att Trump inte helt tappar intresset för Nato och saboterar alliansen. I det sammanhanget kan Erdogan fylla en viktig funktion genom att vara en aktör som Trump uppskattar och som kan underhålla honom under besöket.

Natomötet inleds med ett industriforum där viktiga besked om alliansens framtida övervakningssystem väntas. Enligt nyhetsbyrån Reuters kommer det presenteras att Saabs flygplan Global Eye tar över övervakningen av Natos luftrum från Boeings E-3 Sentry, vilket innebär en betydande order för svensk försvarsindustri.

På tisdagskvällen samlas stats- och regeringscheferna till en middag i presidentpalatset, där även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj deltar. Det formella toppmötet pågår under onsdagen och avslutas på eftermiddagen. Förutom de 32 Natoländerna deltar regeringsrepresentanter från bland andra Australien, Bahrain, Förenade Arabemiraten, Japan och Nya Zeeland.

Från den svenska regeringen deltar statsminister Ulf Kristersson, utrikesminister Maria Malmer Stenergard och försvarsminister Pål Jonson. Som Natos nyaste medlemsland har Sverige stort intresse av att etablera starka band inom alliansen, samtidigt som balansgången gentemot Turkiet fortsätter att vara känslig.