Fransk underrättelsetjänst i krisens centrum efter bisarr brottsaffär

Den 24 juli 2020 sitter två män i en svart bil och håller ett hus i villaförorten Créteil utanför Paris under uppsikt. De är klädda i svart och bär handskar, trots sommarhettan. En förbipasserande man reagerar på det misstänksamma beteendet och larmar polisen. När polisen anländer grips männen omedelbart. I en väska vid deras fötter finner polisen en pistol med hemmagjord ljuddämpare.

På väg till polisstationen gör en av männen ett häpnadsväckande påstående – han hävdar att han är agent för den franska utrikesunderrättelsetjänsten DGSE, som blivit känd för en bredare publik genom tv-serien ”Falsk identitet”.

Den gripne mannen, 28 år gammal, berättar att han fått i uppdrag att mörda en kvinnlig företagare och yrkesvägledare som påstås arbeta nattetid för den israeliska underrättelsetjänsten Mossad. Enligt mannen, som senare uppger att hans kodnamn är ”Dagomar”, handlar det om ett officiellt uppdrag från franska staten.

Poliserna är skeptiska. DGSE motsvarar ungefär Sveriges Militära underrättelse- och säkerhetstjänst (MUST) eller amerikanska CIA och verkar främst utomlands. I Frankrike är det DGSI, motsvarigheten till svenska Säpo, som har ansvar för kontraspionage. Men när poliserna kontrollerar med DGSE kommer ett överraskande besked.

Det visar sig att männen faktiskt arbetar för underrättelsetjänsten – dock inte som operativa agenter utan som vakter på DGSE:s bas i Saran-Cercottes i centrala Frankrike. Det säkerhetsansvariga befälet på DGSE är tydligt: något hemligt uppdrag är de definitivt inte ute på.

Sex år senare har detta fall utvecklats till en av Frankrikes mest uppseendeväckande rättegångar. 22 personer – 19 män och 3 kvinnor – står åtalade i Paris. Många av de åtalade hävdar fortfarande att de trodde att de utförde riktiga ”uppdrag” för franska staten. Åtalspunkterna inkluderar utpressning, olaga hot, misshandel, mordförsök och mord. Kommunikationen mellan de inblandade skedde via utkast-mappen i ett krypterat e-postkonto som de delade.

I centrum för det kriminella nätverket står två äldre personer – en pensionerad polis med bakgrund inom säkerhetstjänst och en företagare. De träffades i frimurarlogen ”Athanor” i Parisförorten Puteaux. Den före detta polismannen ville komplettera sin pension med konsultarbete, medan företagaren hade värdefulla kontakter inom affärsvärlden genom frimurarlogen.

Vad som började som laglig detektivverksamhet och säkerhetskonsultation utvecklades enligt åklagarna snabbt till ren maffiaverksamhet med skuldindrivning, misshandel och minst ett genomfört beställningsmord. Motiven var ofta triviala – kvinnan som var måltavla i Créteil skulle mördas på uppdrag av en konkurrent, även han medlem i frimurarlogen som nu har upplösts av moderorganisationen på grund av den omfattande kriminaliteten.

I polisförhör har den pensionerade polismannen erkänt att han fabricerade uppgiften om kvinnans påstådda koppling till Mossad för att motivera ”Dagomar” och hans kollega att utföra mordet.

En central fråga i rättegången är hur dessa tränade säkerhetsvakter kunde luras så fullständigt. Hur kunde vältränade män i 30-årsåldern, anställda av landets främsta underrättelsetjänst, tro att de beordrats utföra lönnmord på fransk mark?

En del av förklaringen kan ligga i tv-serien ”Falsk identitet”, som sändes 2015–2020 och aktivt användes av DGSE i rekryteringskampanjer. Serien utlovade en spännande tillvaro i nationens tjänst – en bild som inte alltid motsvarades av verkligheten.

”Dagomar” drömde om hemliga uppdrag utomlands men placerades istället som vakt framför övervakningsskärmar. Desillusionerad sökte han efter mer spänning och fastnade i det kriminella nätverket. Nu har han och de andra förlorat sina jobb och riskerar långa fängelsestraff.

Både den dåvarande chefen för DGSE och en nuvarande officer (som vittnade med maskerat ansikte) har i rätten betonat att lönnmord på fransk mark är olagligt och därför omöjligt för tjänsten att beordra. Att dessa uttalanden överhuvudtaget behövt göras offentligt representerar ett pinsamt misslyckande för en av Europas mest respekterade underrättelseorganisationer.

Rättegången, som pågår fram till juli, blottlägger inte bara ett kriminellt nätverk utan också allvarliga brister i DGSE:s personalhantering och säkerhetsrutiner – en kris som kan få långtgående konsekvenser för Frankrikes underrättelseverksamhet.