EU-kommissionen har nu officiellt begärt att Sverige ska börja avveckla sina gränskontroller mot andra EU-länder. Uppmaningen, som kom i tisdags, riktar sig inte enbart mot Sverige utan även mot Danmark, Norge, Tyskland, Österrike, Frankrike, Italien, Nederländerna och Slovenien. Kommissionen meddelar att man kommer att föra en nära dialog med de berörda medlemsstaterna för att nå detta mål.

Schengensamarbetet, som utgör grunden för den fria rörligheten inom Europa, innebär att medborgare ska kunna resa mellan de deltagande länderna utan att behöva uppvisa pass. Reglerna är tydliga: systematiska gränskontroller ska inte förekomma. Endast om ett land står inför ett allvarligt hot får tillfälliga kontroller införas, och då maximalt under sex månader.

Men verkligheten har sett annorlunda ut. Sedan flyktingkrisen 2015 har gränskontroller återinförts vid flera inre gränser och blivit mer eller mindre permanenta. Tidskriften Politico beskriver situationen som att ”Schengen har en medelålderskris”.

Sverige har under elva år kontinuerligt förlängt gränskontrollen mot Danmark, med beslut som fattas var sjätte månad. Det senaste beslutet gäller ända till den 11 november 2026, vilket innebär att kontrollen har blivit en långvarig åtgärd snarare än en tillfällig krishantering.

När Sverige ursprungligen införde gränskontrollerna angavs okontrollerad migration som huvudskäl. I dag hänvisar svenska myndigheter istället till ett allvarligt säkerhetsläge, med hänvisning till ”grov gränsöverskridande brottslighet som har koppling till statliga aktörer och terrorism” som motivering för de fortsatta kontrollerna.

EU-kommissionen anser dock att detta inte räcker som skäl. Enligt kommissionen har svensk polis redan tillräckliga verktyg för att hantera säkerhetsläget utan att behöva upprätthålla inre gränskontroller. Kommissionen pekar särskilt på den svenska lagstiftning från 2023 som ger polisen utökade befogenheter i gränsnära områden.

”Med tanke på de alternativa åtgärder som svenska myndigheter har infört bör Sverige sträva efter att successivt avveckla de inre gränskontrollerna”, skriver EU-kommissionen i sitt yttrande.

Kommissionen är också kritisk till hur den svenska regeringen har redovisat sina motiv för gränskontrollerna. Enligt kommissionen har Sverige brustit på flera punkter när det gäller att tydligt redogöra för vilka motiv som finns för kontrollerna och vilka effekter de får.

Det besked som nu kommit från Bryssel utgör det första steget i en potentiellt lång process. I sista hand kan kommissionen välja att dra de berörda länderna inför EU-domstolen om de inte följer uppmaningen att avveckla gränskontrollerna.

Att EU-kommissionen har väntat i över tio år med att agera mot de permanenta gränskontrollerna beror på att migration är en synnerligen känslig politisk fråga. Under dessa år har diskussionen om gränskontroller och migrationshantering blivit alltmer polariserad i många medlemsländer.

Just nu arbetar EU med att införa nya regler för asyl och migration. Dessa nya regler innebär bland annat en skärpt kontroll vid unionens yttre gränser, vilket är tänkt att göra det möjligt för medlemsstaterna att avskaffa kontrollerna vid de inre gränserna.

”Vi håller på att införa världens modernaste gränsförvaltningssystem. Med detta på plats kan medlemsstaterna fasa ut kontrollerna vid de inre gränserna”, sade EU:s migrationskommissionär Magnus Brunner i ett pressmeddelande.

Schengensamarbetet omfattar i dag 29 länder. Samtliga EU-länder deltar förutom Irland och Cypern. Kroatien blev medlem 2023, och under 2025 anslöt sig även Rumänien och Bulgarien. Utöver EU-länderna ingår också Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein i samarbetet.

Frågan om de inre gränskontrollerna fortsätter att vara en balansgång mellan nationella säkerhetsintressen och de grundläggande principerna om fri rörlighet som Schengensamarbetet vilar på. Hur Sverige och de andra berörda länderna kommer att svara på kommissionens uppmaning återstår att se.