Europa har feber – då slår förnybar el rekord

Europa upplever rekordvarm klimatkris med extrema följder

EU:s jordobservationsprogram Copernicus och FN:s väderorgan WMO har presenterat sin årliga rapport ”European State of the Climate”, som ger en oroväckande bild av Europas klimattillstånd. Kontinenten, som värms upp snabbast i världen, upplevde flera allvarliga klimatrekord under det gångna året.

I de nordiska länderna var situationen särskilt påtaglig. Sverige, Finland och Norge norr om 60:e breddgraden, ungefär från Uppsala och norrut, noterade exceptionellt höga temperaturer under hela året. Sommarens värmebölja var den mest omfattande som någonsin registrerats, med temperaturer som översteg 30 grader även norr om polcirkeln.

”Värmeböljan i juli pågick i 21 dagar, vilket är rekord”, förklarade Samantha Burgess från Copernicus klimatförändringstjänst (C3S) vid en presskonferens.

I Turkiet nådde termometern nya höjder när staden Silopi uppmätte 50,5 grader. Det är första gången som temperaturen i landet passerar 50-gradersstrecket, även om staden geografiskt sett ligger i Asien.

Bränderna i södra Europa slog också nya rekord med förödande konsekvenser. För första gången eldhärjades mer än en miljon hektar mark, främst i Portugal och Spanien. Utsläppen från dessa bränder nådde rekordhöga nivåer, vilket ytterligare förvärrar klimatkrisen.

Glaciärsmältningen fortsatte i hela regionen med alarmerande hastighet. Grönland förlorade 139 miljarder ton is under året. Burgess gav ett talande exempel på omfattningen: ”Det motsvarar 100 bassänger i OS-storlek varje timme, och 2025 var det 29:e året i rad som det grönländska istäcket minskade.”

Torka drabbade stora delar av kontinenten med markfuktigheten på en av de tre lägsta nivåerna sedan mätningarna började 1992. Omkring 70 procent av Europas floder hade lägre vattenflöden än normalt. Samtidigt var antalet översvämningar betydligt färre jämfört med de två föregående åren, och den näst lägsta siffran sedan 1992.

Havens yttemperaturer slog värmerekord för fjärde året i rad. Hela 86 procent av havsytan runt Europa drabbades av marina värmeböljer som klassificeras som starka.

Mitt i dessa klimatutmaningar finns dock också positiva tecken. Andelen förnybar elektricitet nådde rekordnivåer under året. Sol- och vindkraft stod tillsammans för 30,5 procent av energiproduktionen, vilket översteg andelen från fossila bränslen. Solkraftens andel ökade markant från 10,3 till 12,5 procent.

”Solkraften hade ett särskilt anmärkningsvärt år”, noterade Burgess. Framgången beror dels på en omfattande utbyggnad av solkraftverk, dels på gynnsamma väderförhållanden med ovanligt mycket sol. Intressant nog bidrar även den förbättrade luftkvaliteten till denna trend.

”När vi får renare luft får vi färre aerosoler som bildar låga moln. Det betyder att mer solstrålning träffar jordytan”, förklarade Burgess.

Rapporten understryker dock att klimatförändringarna även kan påverka förnybara energikällor negativt. De torra förhållandena som blir allt vanligare riskerar att slå hårt mot vattenkraften, vilket måste beaktas vid planering av framtidens energimix.

”När vi bygger in motståndskraft i vår framtida energimix måste vi ta hänsyn till klimatförhållandena”, varnade Burgess.

Rapporten ger en tydlig bild av ett Europa i klimatkrisens frontlinje. Medan de nordiska länderna upplever historiska värmeböljer, södra Europa brinner och glaciärerna smälter i rekordtakt, står kontinenten inför utmaningen att snabbt anpassa sig till en ny klimatverklighet samtidigt som den måste påskynda omställningen till förnybara energikällor.