Expert kritiserar jakten på vithajen: ”Blodshämnd”

En 63-årig man attackerades på fredagsförmiddagen av en stor vithaj vid Sorrento Beach, norr om Perth i Western Australia. Mannen, Greg O’Neill, drogs ut i havet i rasande fart medan chockade badgäster såg på. En kvinna på plats beskrev hur han slungades runt som en fisk. Efter attacken lämnade hajen efter sig en pöl av blod. O’Neills kropp har ännu inte hittats.

Attacken har väckt starka känslor i Australien och fått delstatsregeringen i Western Australia att utfärda en så kallad fångst- och avlivningsorder. Enligt ordern ska hajen fångas och dödas för att säkra rättsmedicinska bevis. Marinbiologen och författaren David C Bernvi säger att den tolkning som görs är att mannen har blivit uppäten.

Kort efter händelsen uppgavs hajen ha identifierats från en helikopter. Myndigheterna har lagt ut stångkrokar som är specialiserade för att fånga vithajar. Nästan tre dygn efter attacken har hajen ännu inte kunnat fångas. Det är inte ovanligt. Vithajar rör sig över mycket stora områden och en individ kan snabbt lämna den plats där den först observerats.

Jakten är omstridd. Vithajen har skyddsstatus i Australien sedan 1997, vilket gör beslutet att avliva ovanligt. Normalt sett släpps fångade hajar även efter attacker. Enligt den aktuella ordern ska hajen i stället skjutas med gevär och magen öppnas till havs. Bernvi menar att obduktionen hålls till havs för att den skulle väcka alltför stor uppmärksamhet om den skedde på land.

– Det som har hänt är givetvis tragiskt. Men det här är en rent politisk blodshämnd. Dels är det inte säkert att de hittar rätt haj, och även om man hittar rätt kommer flera att dödas i onödan, säger han.

Bernvi är inte ensam om att ifrågasätta metoden. Flera forskare har varnat för att avlivning av enskilda hajar sällan minskar risken för nya attacker. Eftersom hajarna är rörliga och svåra att artbestämma från luften finns en uppenbar risk att fel djur drabbas. Vithajar är dessutom toppredatorer och har en nyckelroll i det marina ekosystemet. Utan dem kan sälpopulationer växa och rubba balansen i kustvattnen.

Hajattacker mot människor är sällsynta. Enligt en studie från Western Australia som Bernvi hänvisar till är risken en på fyra miljoner i området. Ändå har fem människor dött i hajattacker i delstaten i år. Förklaringen är inte att hajarna blivit farligare, utan att väldigt många människor söker sig till stränderna. Ju fler badgäster, desto större sannolikhet att en attack inträffar, även om risken per person är minimal.

Bernvi tror att hajen i det aktuella fallet kan vara en hona som nyligen fött ungar nära kusten. Vithajar föder levande ungar, och de grunda vattnen längs kusten kan fungera som uppväxtområden. Efter en sådan förlossning kan honan vara extra hungrig eftersom hon inte har haft möjlighet att äta på ett tag.

– När de är så desperata kanske de tar det första bästa djuret. Råkar det vara en människa så tar de den, säger han.

Australien är ett av de länder i världen där hajattacker rapporteras oftast. De flesta möten slutar utan skador, men dödliga angrepp väcker alltid stor uppmärksamhet och leder snabbt till politiska krav. Western Australia har en lång kustlinje, varma havsströmmar och ett rikt djurliv, vilket gör att vithajar regelbundet vistas nära människor.

Stränderna kring Perth är viktiga för både lokalbefolkning och turism. Här finns några av världens mest kända surfstränder, och badturismen är en betydande del av ekonomin. En händelse som den här får därför konsekvenser långt bortom själva attacken. Delstatsregeringen hamnar i ett svårt läge: den ska visa handlingskraft, samtidigt som insatsen sker mot ett skyddat rovdjur. Kritiker menar att avlivningsordern i första hand är symbolpolitik för att lugna en orolig opinion.

För Greg O’Neills anhöriga väntar en oviss tid. Jakten på hajen fortsätter, men det är oklart om den kommer att ge svar. Det enda som är säkert är att frågan om vithajarnas plats i australiska vatten kommer att leva vidare.