Så ska nya sabotage av kablar i Östersjön stoppas

Tre snabbgående båtar närmade sig fartyget akterifrån. Samtidigt svepte en Super Puma-helikopter från Gränsbevakningsväsendet in över akterdäck. En båt lade sig jämsides, operatörer firade ner sig med rep och andra klättrade upp via en repstege. Inom några minuter var kommandobryggan stormad och fartyget under kontroll.

Scenen påminde i detalj om bordningen av tankfartyget Eagle S på juldagen 2024, då fartyget skadade Estlink 2-elkabeln i Finska viken med sitt ankare. En liknande incident inträffade på nyårsafton 2025, när lastfartyget Fitburg skadade en havskabel innan det bordades av finska myndigheter. Men den här gången var det fråga om en övning. Målet var isbrytaren Polaris, som användes under den tredje fasen av Marsec EU 26-övningen utanför Helsingfors.

I bordningen deltog Gränsbevakningsväsendets beredskapsstyrka, polisens beredskapsenhet Karhu och Försvarsmaktens jägarregemente i Utti. Övningen är ett direkt resultat av de misstänkta kabelbrott som skakat Östersjön under senare år. Redan i oktober 2023 skadade det kinesiska lastfartyget Newnew Polar Bear gasledningen Balticconnector med sitt ankare. Då hann fartyget lämna S:t Petersburg innan Finland reagerade, något som tog myndigheterna med överraskning.

Sedan dess har skyddet av undervattensinfrastruktur fått hög prioritet. Estlink 2 är en viktig elkabel mellan Finland och Estland, och Balticconnector binder samman de finska och baltiska gasnäten. Skador på dessa ledningar får snabbt konsekvenser för energiförsörjningen i hela regionen. Myndigheterna har därför tagit fram en gemensam handlingsplan och förbättrat samarbetet med kabeloperatörerna.

Enligt Ilja Iljin, kommendör vid Staben för Gränsbevakningsväsendet, handlar det om att kunna ingripa beslutsamt när något inträffar. Han konstaterar att ett ankare som släpar efter fartyget inte är den enda tänkbara metoden för att skada en kabel.

– Vi har sett fartyg som släpat ankaret efter sig, men det betyder förstås inte att det är det enda sättet att skada havskablar. En dykare kan exempelvis placera ut en sprängladdning. Det kan vara en miniubåt, en drönare eller vad som helst, säger han.

Det är ännu inte bevisat att kabelskadorna orsakats med uppsåt, men misstankarna har i flera fall riktats mot Ryssland. Ryssland har under senare år anklagats för en rad sabotage i Europa, och Reuters har rapporterat att landet planerar att testa ett nytt vapen för att skada havskablar vid Svalbard. Även Kina uppges ha utvecklat utrustning för att kapa undervattenskablar. Iljin understryker att undervattenssabotage inte är den enda hotbilden.

Rysslands skuggflotta av äldre tankfartyg utgör en annan allvarlig risk, enligt Iljin. Fartygen används för att kringgå sanktioner och trafikerar Östersjön dagligen.

– De är ännu äldre och troligen i ännu sämre skick än förut. Vi har levt på lånad tid med dem, när inget värre har hänt ännu, säger han.

Han bedömer det som osannolikt att Ryssland medvetet skulle äventyra sin egen oljeexport, men fartygens skick och svaga försäkringsskydd utgör en miljörisk i sig. Gränsbevakningens patrullfartyg har därför också viss förmåga att bekämpa oljeutsläpp.

Bordningarna av Eagle S och Fitburg har väckt juridiska frågor. Eagle S befann sig i Finlands ekonomiska zon när det skadade Estlink 2-kabeln, medan Fitburg skadade teleoperatören Elisas kabel i Estlands ekonomiska zon. I båda fallen övertalades besättningarna att navigera in i finskt territorialvatten innan myndigheterna bordade fartygen. Enligt FN:s havsrättskonvention har fartyg nämligen rätt till fri sjöfart i ekonomiska zoner. Ett nytt lagförslag ska ge Gränsbevakningsväsendet utökade befogenheter att avbryta skadegörelse på kritisk infrastruktur i Finlands ekonomiska zon.

– Det är svårt att försöka vara advokat på samma gång, men tjänsteplikten förpliktar oss att agera om våra nationella intressen är hotade och kritisk infrastruktur förstörs, säger Iljin.

De finska insatserna har uppmärksammats internationellt. Juha Hietala, chef för polisens beredskapsenhet Karhu, säger att det i början kändes lite pinsamt.

– Vi har fått respekt. Det handlade inte om några hjältedåd för vår del, men jag är stolt över vår insats, säger han.

Inga nya kabelbrott har konstaterats sedan dess, även om andra misstänkta sabotage inträffat i Europa. Enligt Hietala är det möjligt att de finska ingripandena haft en avskräckande effekt.

– Hoppas det inte sker på nytt, men vi förbereder oss för allt. Det är vår uppgift, säger han.

Marsec EU 26 är den tredje övningen inom EU:s sjösäkerhetsstrategi och ingår i EU:s handlingsplan för kabelsäkerhet. Finland leder ISM-samarbetet, där länderna runt Östersjön samordnar skyddet av kritisk undervattensinfrastruktur. Syftet är också att bekämpa illegalt fiske. Tidigare övningar har hållits i Spanien 2024 och Italien 2025.

Årets övning har bestått av tre delar: en simulering utifrån verkliga riskanalyser, ett informationsutbytesmoment där myndigheterna följde lastfartyget Finneco II på väg från Antwerpen till Hangö, och slutligen bordningsövningen utanför Helsingfors i mitten av september. I den internationella övningen deltog bland annat det polska gränsbevakningsfartyget General Józef Haller.