Vapenvilan förlängs men ekonomiskt tryck mot Iran består

En förlängd vapenvila mellan USA, Iran och Israel har nyligen bekräftats, men de ekonomiska påtryckningarna mot Iran består genom fortsatta blockader vid det strategiskt viktiga Hormuzsundet och USA:s omfattande sanktioner.

Endast timmar efter tillkännagivandet om den förlängda vapenvilan hävdade USA:s tidigare president Donald Trump att Iran befinner sig i ett tillstånd av finansiell kollaps. På sitt sociala nätverk Truth Social skrev Trump: ”De vill att Hormuzsundet öppnas omedelbart – de skriker efter pengar! Förlorar 500 miljoner dollar om dagen. Militär och polis klagar på att de inte får betalt. SOS.”

Ekonomiska utmaningar har länge varit ett stort bekymmer för den iranska regimen. Under mellandagarna 2025 utbröt omfattande protester i landet, utlösta av en inflation som översteg 50 procent och en dramatiskt försvagad valuta.

Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet, beskriver ekonomin som Irans ”akilleshäl” i en analys av landets nuvarande situation. Enligt honom har de senaste månadernas konflikt medfört enorma ekonomiska påfrestningar för Iran.

”Kriget har varit oerhört kostsamt. USA och Israel har bombat kritisk infrastruktur och flera viktiga industrier, däribland den petrokemiska industrin samt stål- och järnproduktionen. Detta har resulterat i omfattande arbetslöshet bland iranier,” förklarar Fazlhashemi.

Enligt uppgifter från en iransk regeringstalesperson till ryska nyhetsbyrån Ria Novosti uppskattas kostnaderna för de materiella skadorna till 270 miljarder dollar, vilket motsvarar nästan 2 500 miljarder svenska kronor.

”Detta belopp är anmärkningsvärt när man jämför med de materiella skadorna Iran fick under åtta års krig mot Irak, vilka uppgick till 627 miljarder dollar. Nu, på endast 40 dagar, har man redan nått nästan hälften av den summan,” påpekar Fazlhashemi.

USA:s fortsatta ekonomiska åtgärder ökar pressen på Irans ekonomi ytterligare. De omfattande sanktionerna är en central del av strategin, men sjöblockaden som förhindrar export av iransk olja och import av livsmedel utgör också ett betydande hot mot landets ekonomiska stabilitet.

”Blockaden har direkt påverkan på ekonomin. Iranska myndigheter hävdar att man har förberett sig för denna situation, men om blockaden skulle fortsätta kommer det att påverka ekonomin på ett mycket negativt sätt,” säger Fazlhashemi.

Än så länge rapporteras ingen akut brist på matvaror eller drivmedel enligt Fazlhashemis kontakter i Iran. Däremot har priserna stigit markant och den iranska befolkningen lever i stor ovisshet om konfliktens varaktighet och framtida utveckling.

”Den här ovissheten och oron maler på hos människor. Det är väldigt påfrestande för många,” förklarar han.

I de pågående förhandlingarna mellan Iran och USA har den iranska regimen ställt flera krav, inklusive ett upphävande av sjöblockaden, avskaffande av sanktionerna samt ersättning för krigsskador. Som motdrag har Iran använt sina egna påtryckningsmedel, däribland blockaden i Hormuzsundet och den fortsatta urananrikningen.

Fazlhashemi liknar situationen vid ett ”chicken race”, där både USA och Iran försöker se vem som kommer att ge vika först i denna utdragna konflikt.

”Iran hävdar att de har förberett sig och kan klara sig i sex månader. Om man inte tar detta påstående bokstavligt handlar det kanske om ett par månader. Den avgörande frågan är hur länge Trump och den amerikanska administrationen kan fortsätta med denna strategi,” avslutar Fazlhashemi.

Spänningen i regionen förblir hög, trots den förlängda vapenvilan, och det ekonomiska trycket mot Iran kan komma att bli en avgörande faktor för konfliktens framtida utveckling.