”Förolämpning att ge Trump fredspriset”

På fredag tillkännager Norges Nobelkommitté vinnaren av årets fredspris, ett beslut som överskuggas av spekulationer kring USA:s president Donald Trump som möjlig kandidat. Trumps namn har cirkulerat i diskussionerna, vilket väckt starka reaktioner i den norska huvudstaden.

I centrala Oslo, där Nobelinstitutets eleganta byggnad står, uttrycker många invånare sin oro över möjligheten att den amerikanska presidenten skulle kunna tilldelas priset. En av dem är pensionären Anne-Marie Schweder, som inte döljer sin uppfattning i frågan.

”Det vore ju bortom allt förnuft att ge priset till Trump,” säger Schweder när hon tillfrågas om nomineringen.

Debatten kring Trumps eventuella kandidatur har intensifierats under de senaste månaderna. Enligt källor med insyn i processen har presidenten nominerats av flera republikanska kongressledamöter, som hänvisar till hans insatser i förhandlingarna mellan Israel och Förenade Arabemiraten samt hans engagemang i dialogen med Nordkorea.

Nobelkommittén, som består av fem medlemmar utsedda av Stortinget, håller sina överväganden strikt konfidentiella. De avslöjar aldrig nomineringarna förrän tidigast 50 år efter tillkännagivandet, vilket har gett upphov till omfattande spekulationer i media och bland experter.

Nobels fredspris, som instiftades genom Alfred Nobels testamente 1895, är det enda av Nobelprisen som utdelas i Norge istället för Sverige. Priset har genom åren tilldelats personer som Martin Luther King Jr., Nelson Mandela och Malala Yousafzai.

Professor i fredsstudier vid Universitetet i Oslo, Kristian Berg Harpviken, som årligen publicerar sin egen ”korta lista” över troliga kandidater, kommenterar situationen:

”Fredsprisets historia visar att kommittén ofta föredrar att premiera långsiktigt fredsarbete snarare än enskilda diplomatiska framgångar. Trumps utrikespolitik har varit kontroversiell på många områden, vilket gör honom till en osannolik, men inte omöjlig, kandidat.”

På gatorna runt Nobels Fredscenter, där priset traditionellt delas ut i december, är stämningen laddad. Flera intervjuade Oslobor uttrycker bekymmer över hur ett fredspris till Trump skulle påverka prisets anseende.

”Fredspriset handlar om att bygga broar och främja samarbete mellan nationer. Jag har svårt att se hur Trumps politik passar in i den visionen,” säger Maria Kristensen, lärare vid en lokal skola.

Samtidigt finns det röster som påpekar att Nobelkommittén tidigare har gjort överraskande val, som när Barack Obama tilldelades priset 2009, tidigt under sin första presidentperiod. Det beslutet mötte också kritik från olika håll.

Henrik Syse, tidigare medlem i Nobelkommittén, vill inte kommentera årets specifika kandidater men förklarar den noggranna process som föregår beslutet:

”Kommittén gör en grundlig genomgång av hundratals nomineringar varje år. Det handlar inte bara om vem som nomineras, utan om det konkreta bidrag till fred som varje kandidat har åstadkommit.”

Förutom Trump nämns i år flera andra potentiella kandidater, däribland Världshälsoorganisationen (WHO) för dess arbete under covid-19-pandemin, klimataktivisten Greta Thunberg och organisationer som arbetar för demokratisk utveckling i Belarus.

Tillkännagivandet på fredag kommer att följas med stort intresse världen över, inte minst i USA där presidentvalet närmar sig. Ett fredspris till Trump skulle utan tvekan få betydande politiska konsekvenser under den intensiva valrörelsen.

Oavsett vem som blir årets fredspristagare kommer beslutet att analyseras ingående och sannolikt väcka både beundran och kritik. Sådan är traditionen för världens mest prestigefyllda fredspris – ett pris som ständigt befinner sig i skärningspunkten mellan höga ideal och komplicerad geopolitisk verklighet.