Nato-mötet i Helsingborg förra veckan gav vid första anblick ett lugnande intryck för de europeiska medlemsländerna. USA:s utrikesminister Marco Rubio höll igen med de hotfulla utspel som många hade befarat. Inga nya trupptillbakadraganden tillkännagavs och inga ytterligare tullhot presenterades. Tvärtom regnade det lovord över värdlandet Sverige från den amerikanske chefsdiplomat.

”Sverige är en föredömlig allierad, verkligen ett enormt tillskott till Nato”, förklarade Rubio vid en pressträff efter mötet.

Men bakom den diplomatiska fasaden döljer sig en mer oroande verklighet, enligt den ledande tyske försvarsexperten Carlo Masala. Han varnar för att den tillfälliga lugnet inte ska lura någon att tro att krisen inom försvarsalliansen är över.

”Jag har aldrig trott att USA kommer att lämna Nato. Det ligger inte i deras intresse och det skulle skapa för mycket kaos. Men de har redan försvagat Nato avsevärt”, säger Masala vid ett möte i Stockholm. Han tillägger att signalen som sänts till Ryssland är förödande.

Masala är professor i internationell politik vid den tyska försvarsmaktens universitet i München och var tidigare verksam vid Nato Defence College i Rom. Han beskrivs som en av Europas ledande försvarsexperter och är känd för sin uppseendeväckande öppenhet, trots att han är avlönad av en myndighet.

”Jag säger helt enkelt vad jag tycker”, förklarar han.

Europas säkerhet i fara

När frågan om Europa fortfarande kan lita på amerikanskt stöd vid en rysk attack kommer upp, är Masalas svar omedelbart och kategoriskt: ”Definitivt inte. USA gjorde det klart redan i februari att landet inte längre kommer att vara den främsta garanten för Europas konventionella säkerhet.”

Enligt Masala har Nato genomgått en fundamental transformation. Det Nato som Sverige gick med i för två år sedan existerar inte längre. ”Ni gick med i det gamla Nato, och det gamla Nato är definitivt dött”, konstaterar han.

Visserligen har försvarsalliansen alltid haft sina interna spänningar och Europa och USA har tidigare hamnat på kant. Men tidigare kunde de europeiska medlemsländerna vara säkra på amerikanskt stöd i kristider.

”Men vi har vetat att när det väl kommer till kritan så har vi kunnat lita på att USA finns där för Europa. Det är över nu. I det nya Nato kan vi bara hoppas på att USA ger oss någon form av stöd. Men de kommer förmodligen själva inte att delta och definitivt inte ta en ledande roll i försvaret av Europa”, säger Masala.

Fördjupat samarbete trots osäkerhet

Vid mötet i Helsingborg undertecknade Sverige ett avtal med USA om fördjupat samarbete inom bland annat försvarsinnovation. Men hur meningsfullt är ett sådant avtal om man inte kan lita på den amerikanska parten?

Masala menar att Europa saknar alternativ och förblir beroende av amerikanska resurser inom Nato. Därför är det fortfarande rätt strategi att försöka upprätthålla goda relationer med USA. Samtidigt varnar han för att man inte ska ta amerikanska åtaganden för givna.

Som exempel nämner han de amerikanska stridsflygplanen F-35 som många europeiska länder har köpt in. Även om det inte finns någon inbyggd ”kill switch” som kan hindra europeiska länder från att flyga planen, finns ett annat beroende.

”Men om även mjukvaran är amerikansk, vad händer då när den ska uppdateras? Vi har en president som är så oberäknelig. Även om han i dag säger att han självklart kommer att ge dig mjukvaruuppdateringarna, så är det ingen garanti för att han kommer att göra det i morgon”, förklarar han.

Dystopiskt framtidsscenario

Carlo Masalas senaste bok ”Efter Ukraina – ett scenario” har blivit en internationell bästsäljare och översatts till en mängd språk, inklusive svenska. Boken utforskar ett fiktivt framtidsscenario där Ukraina tvingats acceptera ett förödmjukande fredsavtal. I bokens handling går ryska trupper sedan in i den estniska staden Narva, vilket ställer Natos medlemsländer inför ett omöjligt val: aktivera artikel 5 och riskera ett nytt storkrig, eller låta en del av Estland falla under rysk kontroll.

Masala betonar att det rör sig om ett scenario, inte en prognos. Men han varnar för att om han vore Putin skulle han passa på att testa Natos svagheter just nu.

”Fönstret står öppet för att testa Nato. USA är helt fokuserat på Mellanöstern och har tömt sina lager när det gäller luftvärnsrobotar och kryssningsrobotar”, säger han.

Ryssisk provokation och europeisk hjälplöshet

I helgen avfyrade Ryssland den hypersoniska roboten Oresjnik mot Ukraina. Roboten kan bestyckas med kärnvapen och attacken sågs som en styrkeuppvisning. Den följdes av kraftfulla fördömanden från EU:s ledare.

Men Masala är kritisk till Europas reaktion. ”Vi är väldigt bra på att fördöma saker och på att vara bekymrade. Men vi är väldigt dåliga på att göra något åt det”, konstaterar han.

”Det visar på européernas hjälplöshet. De har en idé om hur de ska fortsätta stödja Ukraina, men när det handlar om den här typen av hot har vi ingen aning om vad vi ska göra.”

Masala är uppvuxen i Köln som barn till en österrikisk mamma och en italiensk pappa. Han är en flitigt anlitad expert på frågor som rör Rysslands krig mot Ukraina, Natos framtid och geopolitiska utmaningar.