Hamas regering i Gaza avgår – men ministrarna sitter kvar

Hamas har meddelat att rörelsen överlämnar det civila styret i Gaza till en så kallad teknokratregering som står nära det palestinska självstyret i Ramallah. Beslutet kommer efter att FN:s fredsråds generaldirektör Nickolay Mladenov hotat att klassificera Hamas som ”sabotör” av rådets riktlinjer. Trots överlåtelsen kvarstår dock medlemmarna i det civila Hamas-styret tillsvidare på sina poster, enligt rörelsen själv.

Teknokratregeringen består av 15 medlemmar och leds av ingenjören Ali Shaath. Gruppen har sedan januari väntat i Kairo på inresetillstånd från Hamas för att kunna ta sig in i Gaza. Regeringen har nära band till det palestinska självstyret som har sitt säte i Ramallah på Västbanken, vilket gör utvecklingen politiskt betydelsefull för de framtida relationerna mellan de palestinska fraktionerna.

Den långsamma framgången i fredsprocessen förklaras delvis av att internationella aktörer varit upptagna med andra kriser. Både USA:s tidigare president Donald Trump och de Gulfstater som förväntades finansiera återuppbyggnaden av Gaza har under våren varit fokuserade på Irankonflikten. Detta har lett till att inga konkreta åtgärder har vidtagits på marken i Gaza sedan fredsrådet etablerades i början av året.

Hamas ställer dock tydliga krav inför maktöverlåtelsen. Rörelsen kräver att dess nuvarande tjänstemän ska få plats i och avlönas av den nya civiladministrationen. Detta krav kan bli en källa till friktion i den fortsatta processen. Enligt fredsrådets plan ska palestinska polisstyrkor nu ta upp positioner i Gaza, men detta nämns inte i Hamas officiella kommuniké, vilket väcker frågor om rörelsens faktiska vilja att släppa kontrollen.

En av de mest komplicerade frågorna i hela processen gäller avväpningen av Hamas. Enligt fredsrådets plan ska rörelsen avväpnas, men det är fortfarande oklart hur detta praktiskt ska genomföras. Under de tre krigsåren har Israel förstört väldiga mängder av Hamas vapen. Samtidigt har de drygt 15 000 Hamaskrigare som dödats enligt israeliska underrättelsekällor ersatts av nyrekryterade unga män, vilket innebär att rörelsens militära kapacitet delvis bibehållits.

Observatörer bedömer det som uteslutet att Hamas frivilligt skulle lämna ifrån sig den militära makten i Gaza. Rörelsen ser förmodligen positivt på att andra tar över ansvaret för bistånd, nödhjälp och infrastruktur, eftersom detta är resurskrävande områden. Men Hamas planerar att även framöver ha sista ordet i alla frågor som rör de politiska förhållandena i enklaven. Detta skulle i praktiken innebära en delad maktstruktur där den civila och militära kontrollen ligger hos olika aktörer.

Israeliska regeringskällor visar sig skeptiska till utvecklingen. De avfärdar Hamasregeringens avgång som ett knep för att undgå sanktioner och bestraffningar från fredsrådet. Benjamin Netanyahus regering, som under många år tillät Qatar att stärka Hamas med omfattande ekonomiskt stöd, vill enligt källor inte se en fredlig palestinsk teknokratregering etableras i Gaza.

Att upprätthålla splittringen mellan Västbankens Fatah-parti, som erkänner Israels existensrätt, och Hamas i Gaza har länge varit en central del av Netanyahus långsiktiga strategi. Om teknokratregeringen mot förmodan skulle lyckas ta verklig kontroll över Gaza och samordna sin politik med självstyret på Västbanken, skulle förhandlingar om en tvåstatslösning på nytt kunna bli aktuella. Sådana förhandlingar har inte ägt rum sedan 2008, och en återupptagning skulle kunna förändra den politiska kartan i regionen fundamentalt.

Situationen i Gaza förblir därmed komplicerad och mångfacetterad. Medan det civila styrets överlåtelse kan ses som ett steg mot normalisering, kvarstår djupgående frågor om den reella maktfördelningen, den militära kontrollen och de olika aktörernas faktiska intentioner. De kommande månaderna blir avgörande för att se om denna förändring leder till verklig stabilitet eller om den endast blir en kosmetisk åtgärd i en fortsatt djupt konfliktfylld situation.