Delhi kämpar med en av världens värsta luftföroreningar, och befolkningen drabbas allt hårdare av hälsoproblem som liknar de hos långvariga rökare. Den indiska huvudstaden har blivit synonym med giftig luft, och konsekvenserna märks tydligt bland invånarna – från små barn till äldre.

Sexåriga Sahiba är ett av många ansikten i denna hälsokris. Varje kväll måste hon koppla upp sig till en andningsapparat för att kunna sova säkert. Hennes unga lungor klarar inte längre av att hantera den giftiga luften som omger henne dygnet runt. Några kvarter därifrån kämpar 70-åriga Rekha med sina egna andningsproblem. Hon tvingas regelbundet rensa bort slem från halsen genom ångbehandlingar, ett tecken på de kroniska luftvägsproblem som plågar stadens äldre befolkning.

Enligt lungspecialisten Arunesh Kumar har situationen nått en kritisk nivå. Hans observation är dyster men talande: ”I Delhi är alla rökare, även de som aldrig rört en cigarett.” Uttalandet belyser den absurda verkligheten för Delhis 30 miljoner invånare, där den dagliga exponeringen för luftföroreningar motsvarar att röka ett betydande antal cigaretter per dag.

Delhi rankas konsekvent som en av världens mest förorenade städer, ofta i toppen av globala luftkvalitetsindex. Föroreningsnivåerna överskrider regelbundet WHO:s rekommenderade gränsvärden med tiotals gånger, särskilt under vintermånaderna då det råder sämre luftcirkulation och smog lägger sig som ett täcke över staden.

Orsakerna till den extrema luftföroreningen är många och komplexa. Fordonstrafiken i storstadsområdet bidrar med enorma mängder avgaser. Kolkraftverk i och omkring staden pumpar ut partiklar och gifter. Under vintermånaderna förvärras situationen av att bönder i grannstaterna Punjab och Haryana bränner sina halmrester efter skörden, vilket skapar massiva rökmoln som driver in över huvudstaden.

Dessutom bidrar byggindustrin med dammpartiklar, medan tusentals små industrier saknar lämpliga filter och reningssystem. Under den kallare delen av året ökar också användningen av ved och andra fasta bränslen för uppvärmning, vilket ytterligare förvärrar luftkvaliteten.

Hälsokonsekvenserna är förödande och väldokumenterade. Sjukhus i Delhi rapporterar om en dramatisk ökning av andningssjukdomar, astma, bronkit och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Barn är särskilt sårbara eftersom deras lungor fortfarande utvecklas. Studier visar att barn i Delhi har märkbart sämre lungkapacitet jämfört med barn i städer med bättre luftkvalitet.

För äldre människor som Rekha innebär den dåliga luften en försämring av redan befintliga hälsoproblem. Många äldre drabbas av allvarliga komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar, som också kopplas till långvarig exponering för luftföroreningar.

Myndigheterna har försökt införa olika åtgärder för att bekämpa krisen. Temporära förbud mot byggnadsarbeten under särskilt förorenade perioder, restriktioner för vissa fordon och stängning av kraftverk har alla testats. Men kritiker menar att åtgärderna ofta kommer för sent och är för kortsiktiga för att göra verklig skillnad.

Det politiska svaret har varit splittrat, med brist på samordning mellan delstatliga och federala myndigheter. Medan nödsituationer utropas och akuta åtgärder införs när föroreningsnivåerna blir extrema, saknas långsiktiga, strukturella lösningar.

För familjer som Sahibas återstår bara att anpassa sig till den nya verkligheten. Luftrenare har blivit ett vanligt inslag i medelklasshem, medan de som har råd försöker lämna staden under de värsta månaderna. Men för majoriteten av befolkningen finns inget alternativ än att andas den giftiga luften, dag efter dag, med andningsapparater och ångbehandlingar som lindring i väntan på att myndigheterna ska hitta en varaktig lösning på krisen.