Här är den nya danska regeringens viktigaste satsningar

Danmark står inför en omfattande omläggning av sin skattepolitik och välfärdssystem efter att nya reformförslag presenterats. De föreslagna förändringarna berör allt från matpriser och kollektivtrafik till skattesatser och hälsovård, och väntas få betydande konsekvenser för medborgare i olika inkomstskikt.

En av de mest märkbara förändringarna för danskarnas vardag blir den kraftigt sänkta momsen på livsmedel. Momsen på mat föreslås halveras, medan frukt och grönsaker helt ska befrias från moms. Undantag görs dock för sötsaker – choklad och socker kommer inte att omfattas av lättnaderna. Åtgärden syftar till att minska hushållens utgifter för mat och göra hälsosamma matvaror mer tillgängliga för alla.

Samtidigt presenteras radikala förändringar inom kollektivtrafiken. Unga människor upp till 22 år ska framöver kunna resa gratis på både buss och tåg. Förslaget är en omfattande satsning som förväntas underlätta för studerande och unga i arbetslivet, samtidigt som det kan bidra till att minska klimatavtrycket genom ökad användning av kollektivtrafik.

På skattefronten genomförs betydande justeringar som särskilt gynnar höginkomsttagare. Både mellanskatten och den så kallade topptoppskatten föreslås avskaffas helt, vilket innebär påtagliga lättnader för personer med relativt höga och mycket höga inkomster. Samtidigt kommer skattesatserna att frysas under de kommande två åren, vilket i praktiken innebär en marginell skattehöjning för dessa grupper på kort sikt.

För bostadsägare införs ett tak för ränteavdragen på 150 000 danska kronor. Åtgärden påverkar främst hushåll med stora bostadslån och höga räntekostnader, och kan ses som ett sätt att begränsa skattesubventioner för dyra bostäder.

En särskilt uppmärksammad förändring är återinförandet av helgdagen Store Bededag från 2030. Helgdagen avskaffades tidigare i ett kontroversiellt beslut, och återinförandet markerar en vändning i denna politik. Dessutom föreslås en ny arvsskatt som ska gälla för arvslotter över 10 miljoner danska kronor, vilket riktar sig mot de mest förmögna familjerna.

Inom jordbrukssektorn aviseras skärpta krav på grisnäringen. Det långsiktiga målet är att minska produktionen och stoppa exporten av smågrisar, en reform som kan få betydande konsekvenser för Danmarks omfattande svinindustri. Samtidigt införs ett förstärkt skydd för dricksvatten genom besprutningsförbud i områden med känsligt grundvatten.

På hälsovårdsområdet genomförs flera omfattande reformer. Den mest ambitiösa är införandet av gratis tandvård till alla medborgare, en reform som planeras att genomföras stegvis under en tioårsperiod. Satsningen förväntas avsevärt förbättra tandhälsan i befolkningen, särskilt bland grupper som tidigare avstått från tandvård av ekonomiska skäl.

Psykisk ohälsa bland unga prioriteras genom riktade insatser och kortare kötider till vården. Dessutom ska barnlösa få utökat stöd genom förbättrad fertilitetshjälp och höjd åldersgräns för IVF-behandling, vilket möjliggör för fler att förverkliga sin önskan om barn.

Utbildningssektorn får mer resurser genom ökade anslag till grundskolan. Särskilda insatser riktas mot de 100 skolor som har sämst resultat i matematik och danska, i ett försök att jämna ut skillnaderna i skolresultat.

På försvarsfronten fortsätter uppbyggnaden med fler värnpliktiga, samtidigt som Danmarks roll i det internationella samarbetet betonas. Landet vill etablera sig som ett kärnland och föregångare i EU-samarbetet, samtidigt som det nordiska samarbetet ska stärkas.

Teknologisk utveckling prioriteras genom en storsatsning på artificiell intelligens, medan public service får förstärkt krisberedskap för att säkra samhällsinformationen i kristider. Sammantaget representerar förslagen en omfattande omstöpning av det danska samhället med fokus på välfärd, jämlikhet och framtidsberedskap.