Trump omdefinierar Pentagons uppdrag: Krigsdepartementet återuppstår

USA:s president Donald Trump har tagit ett anmärkningsvärt beslut att återinföra försvarsdepartementets historiska namn ”krigsdepartementet”. Vid ett ovanligt storskaligt möte med hundratals inkallande militärer från baser världen över klargjorde presidenten den nya inriktningen.

”Från och med nu är det enda uppdraget för det nyupprättade krigsdepartementet detta: Att utkämpa krig,” förklarade Trump enligt amerikanska medier. ”Att förbereda oss för krig och att förbereda segrar. Vi vilar inte och vi kompromissar inte i denna strävan.”

Mötet, som arrangerats av försvarsminister Pete Hegseth, har väckt betydande uppmärksamhet inom militära kretsar. The Washington Post rapporterar att över 1 000 personer kan ha deltagit i sammankomsten. Det osedvanliga med mötet var inte bara dess omfattning utan även det faktum att deltagarna inte informerades om syftet i förväg.

Denna brist på transparens har skapat oro bland militär personal, särskilt mot bakgrund av de senaste månadernas dramatiska förändringar i ledningen. Trumpadministrationen har tidigare i år avskedat flera högt uppsatta militära befattningshavare, vilket har lagt grunden för spekulationer om ytterligare omstruktureringar.

”Folk är väldigt bekymrade. De har ingen aning vad det här betyder,” säger en källa med insyn i situationen till amerikanska medier.

Namnbytet från försvarsdepartement till krigsdepartement är inte bara symboliskt utan signalerar en potentiellt djupgående förändring i USA:s militära doktrin. USA hade ursprungligen ett krigsdepartement från 1789 fram till 1947, då det omorganiserades och döptes om till försvarsdepartementet som en del av en bredare reform av landets säkerhetsstruktur efter andra världskriget.

Omprioriteringen kommer i en tid då Vita huset har börjat omfördela militära resurser inom USA. Den senaste tiden har federala trupper skickats till flera amerikanska städer under förevändningen att ”stävja kriminalitet” – ett drag som kritiker menar utgör en politisering av militären för inrikespolitiska syften.

Enligt källor till The Washington Post omfattar den nya strategin även en nedtoning av USA:s militära engagemang i Europa och Afrika. Detta väcker frågor om landets fortsatta roll inom NATO och dess förhållande till europeiska allierade, särskilt mot bakgrund av den pågående konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

Flera anonyma källor inom försvarsetablissemanget uttrycker ”växande frustration” över planen, som de beskriver som ”kortsynt och potentiellt irrelevant”. De pekar särskilt på presidentens ”mycket personliga och ibland motsägelsefulla” inställning till utrikespolitik som en källa till oro.

Analytiker menar att denna förändring kan markera en historisk vändpunkt i amerikansk militär strategi, med potentiellt långtgående konsekvenser för USA:s internationella relationer och den globala säkerhetsordningen. Samtidigt uppstår frågor om hur detta skifte kommer påverka landets förmåga att hantera komplexa geopolitiska utmaningar som klimatförändringar, terrorism och cyberhot.

Medan vissa ser förändringen som ett tecken på en mer aggressiv hållning från USA:s sida, menar andra att det är en del av Trumps bredare ”America First”-strategi som prioriterar amerikanska intressen framför internationella åtaganden.

President Trump själv talade också vid samlingen, men innehållet i hans tal har ännu inte redovisats i detalj. Vita huset har heller inte gett någon formell förklaring till tidpunkten för denna betydande förändring i Pentagon, som kommer endast några månader efter att Trump återinträdde i presidentämbetet.