Henrik Brandão Jönsson: Den orangea vågen sköljer över Brasilien

RIO DE JANEIRO. Den högerpopulistiska vågen fortsätter att skölja över Latinamerika. Flávio Bolsonaro, äldste son till expresidenten Jair Bolsonaro, vann överraskande den första omgången av Brasiliens presidentval. Därmed ligger vägen till presidentpalatset öppen inför den avgörande andra omgången om tre veckor. Det politiska etablissemanget, och inte minst näringslivet, har nu att förhålla sig till en verklighet där landets högsta politiska ledning återigen kan komma att formas av Bolsonaro-familjens agenda.

Brasilien är ingen vanlig demokrati när det gäller globala råvarumarknader. Landet är en av världens största exportörer av järnmalm, niob, guld och koppar. Gruvjätten Vale, med huvudkontor i Rio de Janeiro, är bland de dominerande aktörerna på världsmarknaden för järnmalm. Därtill har Brasilien stora fyndigheter av litium, nickel och sällsynta jordartsmetaller, mineraler som blivit allt viktigare i den gröna omställningen. För internationella industrier, från biltillverkare till elektronikjättar, är Brasiliens gruvpolitik direkt avgörande för leveranssäkerheten.

Flávio Bolsonaro har profilerat sig som en varm förespråkare för avreglering och näringslivets intressen. I likhet med sin far har han öppet argumenterat för att minska byråkratin för gruvprojekt och för att tillåta gruvdrift på skyddade områden och urfolksmarker. Under Jair Bolsonaros tid vid makten ökade avskogningen i Amazonas till de högsta nivåerna på över ett decennium, vilket skapade hård internationell kritik. Om Flávio Bolsonaro nu skulle ta steget in i presidentpalatset, ser många bedömare en fortsättning på den politiken, i nya former men med samma kärnbudskap: Brasiliens ekonomiska potential ska inte hållas tillbaka av miljöhänsyn.

Marknaden har ändå reagerat positivt på valresultatet i första omgången. Brasilianska realen stärktes och börsen i São Paulo steg under den första handelsdagen efter uträkningen. Investerare lockas av löften om privatiseringar, lägre skatter och en mer förutsägbar syn på näringslivet. Samtidigt är farhågorna påtagliga. EU:s handelsavtal med Mercosur-länderna har redan ifrågasatts mot bakgrund av Brasiliens miljöpolitik. En ny regering som öppet prioriterar gruvdrift framför skydd av regnskog riskerar att fördjupa konflikten med omvärlden, med hårdare klimattullar och handelshinder som följd.

För gruvbolagen innebär detta en svår balansgång. Å ena sidan kan en mer gruvvänlig regering förkorta tillståndsprocesser, öppna nya prospekteringsområden och locka till sig investeringar i framför allt kritiska mineraler. Å andra sidan möter företagen allt hårdare krav från banker, fonder och slutkunder i Europa och Nordamerika. Hållbarhetskriterier, spårbarhet och mänskliga rättigheter väger allt tyngre i finansieringsbeslut. Flera stora gruvbolag, däribland Vale, har efter tidigare dammhaverier och miljöskandaler försökt bygga upp ett mer ansvarsfullt varumärke. En Bolsonaro-administration som öppnar dörren för ohållbar utvinning skulle kunna underminera de ansträngningarna och slå tillbaka mot företagens internationella anseende.

Den politiska situationen i Brasilien är dock långt ifrån avgjord. Flávio Bolsonaro möter i andra omgången en vänsterkandidat med brett stöd bland fackföreningar, kulturarbetare och urbana väljare. Opinionsläget är jämnt, och utgången kan avgöras av ett fåtal vågmästarstater. För högerblocket väntar också en svår uppgift i att ena en splittrad väljarkår. Den första omgångens framgång var överraskande, men den innebär inget säkert mandat för en ny politisk kurs.

För hela Latinamerika har valet en symbolisk betydelse. Under de senaste åren har högerpopulistiska ledare tagit plats i flera länder i regionen, från Argentina och Chile till Ecuador och El Salvador. Väljare som tröttnat på korruption, ekonomisk stagnation och våld har sökt sig till kandidater som lovar hårdare tag och marknadsvänliga reformer. Brasilien, historiskt sett en motor för vänsterpolitik i Sydamerika, blir nu en möjlig förebild för en ny politisk riktning – med konsekvenser långt utanför landets gränser.

För gruvnäringen i synnerhet handlar valet om framtidens spelregler. Brasilien har en unik position som leverantör av både traditionella råvaror och nya energimineraler. Västvärlden vill minska sitt beroende av Kina och ser gärna Brasilien som en stabil partner i globala leveranskedjor. Men det förutsätter långsiktiga och trovärdiga regelverk, där miljöhänsyn och urfolksrättigheter inte åsidosätts. En period av politisk osäkerhet och populistisk retorik riskerar att försvaga det förtroende som krävs för att locka internationellt kapital.

Den kommande andra omgången handlar därför om betydligt mer än vem som ska styra Brasilien. Den avgör inriktningen för landets ekonomi, Amazonas framtid och en av världens viktigaste råvarumarknader. Valet får konsekvenser som sträcker sig från gruvarbetare i Minas Gerais till fondförvaltare i London, och från regnskogspolitik i Brasília till handelsavtal i Bryssel. Allt hänger nu på hur de brasilianska väljarna väljer att forma den politiska kartan de närmaste veckorna.