De upprepade värmeböljorna i Paris har satt ljus på stadens zinktak – en symbol för den franska huvudstaden, men också en hälsofara. Taken täcker omkring 80 procent av byggnaderna, totalt cirka 100 000 hus, och enligt franska myndigheter löper boende under dem fyra gånger så stor risk att dö i värmerelaterade sjukdomar. Under sommaren 2026 har fem värmeböljor dragit fram över landet. Minst 6 000 människor beräknas ha dött i Frankrike bara under värmeböljan i juni, uppger myndigheterna. Många av dem hittades i sina hem, högt upp i husen.
Li Jiapu tillhör dem som tvingas leva med hettan. Den 39-årige mannen kommer från Shanxi-provinsen i norra Kina och har bott i Frankrike i nio år. Han jobbar i en taxfreebutik på flygplatsen Charles de Gaulle och bor i en lägenhet på elva kvadratmeter på sjätte våningen, direkt under taket i ett äldre arbetarkvarter. Där ligger temperaturen över 30 grader. En portabel AC-enhet, som han fått av en granne som flyttat, är hans enda kylkälla.
– Mattan gör det behagligare att sova när det är hett, säger han och pekar på bambumattan på sängen.
Li Jiapu konstaterar att värmen har förändrat hans vardag. I juni sjönk temperaturen inte förrän efter midnatt, vilket gjorde sömnen svår. Nya luftkonditioneringsapparater kostar 400–500 euro, omkring 4 000–5 000 kronor, och den begagnade enhet han fått är gammal och sliten.
– I Kina har många AC hemma. Här är det svårt att få det installerat, säger han.
Även om allt fler Parisbor överväger att köpa en AC är andelen hushåll med luftkonditionering låg: 25 procent i Frankrike, och lägre i huvudstaden. Extremvärmen har väckt en debatt om ”rätten till svalka”. Under junivärmeböljan rusade efterfrågan på AC-enheter, hundratals skolor stängde och sjukhusen larmade om temperaturer över 30 grader inomhus. Regeringen beställde 30 000 enheter till vården, men flera visade sig vara av låg kvalitet.
Forskare varnar samtidigt för att luftkonditionering inte är en mirakellösning. Luftkonditionering alstrar värme, vilket höjer temperaturen i städerna. Den kräver också stora mängder el och ökar utsläppen av växthusgaser.
Även svenska Anna-Lena Johansson, 54, kämpar mot hettan. Hon kom till Paris 1996 och bor högst upp i ett sexvåningshus nära Seine. Lägenheten består av tre gamla pigkammare, chambres de bonne, som slagits ihop. Inomhus visar termometern 33 grader, och på insidan av taket mäter en lasertermometer 40 grader. Zinktaket utanför är 60–80 grader varmt.
– Läget är fantastiskt. Men värmen är jobbig. Den avtar inte förrän efter niotiden på kvällen, så jag brukar hålla mig ute till dess, säger hon.
Hennes hyresvärd vill isolera taket, men de övriga ägarna i fastigheten har sagt nej. Liknande tvister är vanliga i Paris. Le Monde har rapporterat att stadens byggnadskontor nästan regelmässigt avslår ansökningar om att höja och isolera zinktaken, med hänvisning till kulturarvet.
Forskaren Jan Semenza vid Umeå universitet, som studerar klimatförändringar och folkhälsa, menar att bristen på förebyggande arbete är en tragedi. Han påminner om att 62 000 människor dog i värmerelaterade orsaker i Europa 2024.
– Det motsvarar 300 fulla passagerarflygplan. Om så många flygplan hade störtat under en sommar skulle vi ha starka krav på politisk handling. Nu ser vi inte det, säger han.
Semenza efterlyser bättre varningssystem, starkare sociala nätverk, annan stadsplanering, bättre isolerade hus och effektivare AC-system som kan drivas med solceller.
Klimatförändringarna har gjort Europa till en hotspot, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Normalt brukar Frankrike drabbas av en eller två värmeböljor per sommar, men i år har de blivit fem. Nu väntas över 135 miljoner människor i bland annat Frankrike, Italien, Spanien och Storbritannien uppleva temperaturer över 35 grader.
Paris har satsat miljardbelopp på att göra staden grönare, med träd, parker och cykelbanor. På en del tak har föreningar anlagt odlingar för att sänka temperaturen. Enligt Paris kommun och flera studier kan takodlingar minska inomhustemperaturen med flera grader. Alice Barnoud, anställd av föreningen Veni Verdi, ansvarar för ett skoltak nära Saint-Blaise i östra Paris. Där odlas omkring ett ton grönsaker om året. En tredjedel säljs på marknader, en tredjedel går till skolbarnen och resten skänks till organisationer som hjälper hemlösa.
– Om det sänker temperaturen inne i skolan är det en fin bonus, säger hon.
Nio liknande taklantbruk finns i staden, och privata initiativ planerar odlingar även på de lutande zinktaken. Frågan är om det räcker. För den som bor under taken är sommaren 2026 en kamp mot klockan.
