Hotet från Iran – här bevakas synagogor av militär

I Belgiens stad Antwerpen lever två parallella verkligheter

Den som besöker Belgiens näst största stad Antwerpen rör sig mellan två parallella världar. I den ena fortsätter livet som vanligt med turister som köar till Vårfrukatedralen för att beundra Rubens mäktiga oljemålningar, och butiker som säljer ut sina påskpraliner. Men bara några kvarter bort råder en helt annan verklighet. Där patrullerar maskerade militärer med automatvapen gatorna.

”Halt!” ropar en soldat när man närmar sig den portugisiska synagogan i Diamantkvarteren. Han och hans kollega bär samma typ av automatvapen som använts i krigen i Afghanistan och Irak.

Detta är vardagen mitt i Europa bara några veckor efter att USA och Israel genomfört attacker mot Iran.

”Det är lite chockerande att mötas av tungt beväpnade militärer med ansiktena täckta varje gång jag går förbi synagogan,” säger Michael Freilich från Antwerpen, som beskriver sig som modern ortodox jude och sitter i Belgiens parlament för regeringspartiet Ny-Flamländska Alliansen (N-VA).

Med blandade känslor skickar han sina fyra barn till en judisk skola varje dag, som nu också har förstärkt bevakning. ”Som tur är förstår inte barnen att folk hatar dem bara för att de bär en kippa. Jag känner mig faktiskt tryggare när jag vet att tungt beväpnad militär skyddar dem om det behövs. Och jag tror att det fungerar avskräckande.”

Kriget i Mellanöstern har inte bara skördat liv och orsakat förödelse i regionen – det har också gjort Europas judar till måltavla för iranska attacker. Sedan det islamiska revolutionsgardet utlovat ”ett förkrossande svar” på kriget har en rad attentat inträffat i Europa:

• I Antwerpen sattes i mars en bil i brand intill en synagoga, ett dåd som myndigheterna klassificerat som antisemitiskt.
• I London har flera judiska ambulanser utsatts för brandattentat.
• I belgiska Liège genomfördes ett sprängattentat mot en synagoga.
• I Amsterdam exploderade en bomb vid en judisk skola.

I flera av dessa fall utreder myndigheterna direkta kopplingar till regimen i Teheran. Detta gäller även i Sverige, där Säpo bekräftat att Iran använder svenska kriminella nätverk för att utföra våldsdåd.

Israels ambassad i Stockholm – som beskrivs som Sveriges främsta terrormål – har förvandlats till en verklig fästning. Inhyst i Gamla skogsinstitutets lokaler på Östermalm omges den nu av dubbla staket. Polisen har byggt ett provisoriskt vakttorn på kullen ovanför byggnaden, skyddat av ett partytält.

För att komma in i byggnaden måste besökare passera poliser med förstärkningsvapen och genomgå minutiösa säkerhetskontroller. Efter flera skjutningar och en handgranatsattack har säkerhetsåtgärderna skärpts betydligt.

”Vi känner oss väldigt trygga här,” säger Israels Sverigeambassadör Ziv Nevo Kulman från sitt arbetsrum med fördragna gardiner och dubbla staket utanför fönstret.

Säkerheten skärptes redan efter Hamas attack den 7 oktober 2023, då terrororganisationen uppmanade till en global intifada mot israeliska och judiska mål. Efter kriget mot Iran har säkerheten förstärkts ytterligare.

När ambassadör Kulman får frågan om Israels egen militära strategi bidrar till hotbilden i Europa svarar han skarpt: ”Det är som att skuldbelägga offret. Det är som att säga till en kvinna att hon blev sexuellt ofredad för att hon bar kjol, eller att säga att homofobi beror på homosexuella.”

”Det är som att påstå att antisemitism aldrig existerat i Europa. Men vi är väl medvetna om att den har funnits i århundraden och lever kvar än i dag,” tillägger han.

Situationen anses vara så allvarlig att EU-kommissionären Magnus Brunner uppmanat alla medlemsländer att ”vidta åtgärder för att skydda judiska lokaler, i ljuset av det ökade hotet mot judiska församlingar.” EU-kommissionen har även anslagit mer pengar till skydd av judiska mål.

I Antwerpen, med sin stora judiska befolkning och många kosherrestauranger och synagogor, märks rädslan tydligt. Michael Freilich bär sin kippa med stolthet i sina egna kvarter, men utanför staden byter han ut den mot en keps.

”Vi upplever mycket hat och latent antisemitism. Det är kommentarer, knuffar, rop och graffiti på synagogornas väggar. Sedan kriget mot Iran har vi också sett en våg av terrorattacker i Europa,” säger han.

På en bänk utanför den portugisiska synagogan sitter Nathalie, som arbetar med diamanttransporter. Hon vill inte uppge sitt efternamn av säkerhetsskäl och betraktar de maskerade soldaterna som nu blivit ett stående inslag i stadsbilden.

”Jag är inte lättskrämd och jag kollar mig inte över axeln,” säger hon. ”Men militärerna har blivit en del av vår normala gatubild. Det är vår nya vardag.”

Enligt Säpo har händelseutvecklingen i Mellanöstern och Iran påverkat svensk säkerhet negativt. Iran har tidigare planerat och genomfört våldsdåd i Sverige med hjälp av ombud, men hotbilden mot israeliska och judiska intressen i Sverige har ökat ytterligare sedan kriget startade i februari. Terrorhotnivån i Sverige ligger dock kvar på en förhöjd nivå, en trea på den femgradiga skalan.