Inga militärfordon i årets segerparad: ”Ett svaghetstecken”

Den traditionella segerparaden i Moskva drastiskt nedtonad i år

I vanliga fall fylls ryska städer den 9 maj av storslagna parader för att uppmärksamma andra världskrigets slut. Huvudparaden i Moskva brukar samla tusentals deltagare och en imponerande kolonn med tunga militärfordon och avancerade vapensystem som rullar över Röda torget.

Men i år blir firandet kraftigt nedtonat. För första gången på nästan två decennier kommer paraden i Moskva att genomföras helt utan stridsvagnar och robotsystem, något som nyligen bekräftades av det ryska försvarsdepartementet via Telegram. I stället kommer endast soldater att delta i årets marsch.

Detta markerar en drastisk förändring jämfört med förra året, då Ryssland firade 80-årsjubileet av andra världskrigets slut med en särskilt pampig ceremoni. Vid det tillfället deltog Kinas president Xi Jinping som hedersgäst, 11 500 soldater marscherade över Röda torget och mer än 150 militärfordon och vapensystem visades upp.

Den officiella förklaringen till årets nedskalade firande uppges vara den ”rådande operativa situationen”. På många orter runt om i Ryssland har segerparaden till och med ställts in helt och hållet.

– Det är ett svaghetstecken att man inte kan eller inte vill genomföra paraden i samma omfattning som tidigare. Det är sannolikt att det väcks en del funderingar runt om i Ryssland om varför man på vissa orter ställer in paraden och varför det blir rumphugget i Moskva, säger Jörgen Elfving, militäranalytiker och tidigare överstelöjtnant.

Kremltalespersonen Dmitrij Peskov hävdar enligt Reuters att det är risken för ”terrorverksamhet” från ukrainsk sida som ligger bakom beslutet att banta ner paraden.

– Kievregimen, som förlorar mark på slagfältet varje dag, har nu inlett fullskalig terroristverksamhet. Och därför vidtas alla åtgärder för att minimera faran, säger Peskov.

Enligt Jörgen Elfving finns det två tydliga anledningar till att segerparaden i Moskva reduceras kraftigt och att paraden i andra städer ställs in helt. Dels handlar det om bristen på militära framgångar från rysk sida när kriget i Ukraina gått in på sitt femte år, dels finns en rädsla för att Ukraina skulle kunna genomföra attacker mot centrala Moskva under paraden.

För president Vladimir Putin har segerparaden länge fungerat som ett viktigt symboliskt verktyg i den ryska statsideologin. Den har använts för att stärka berättelsen om de ryska insatserna under andra världskriget, eller ”det stora fosterländska kriget” som det kallas i Ryssland.

– Att man trots alla utmaningar och svårigheter segrade. Det arvet är något som ska förvaltas och lämnas över till kommande generationer. Det är i andan av den segern som man driver kriget i Ukraina, förklarar Elfving.

Ukrainas förmåga att genomföra attacker djupare in i Ryssland har förbättrats märkbart. Sedan årsskiftet har drönar- och robotattackerna intensifierats, och målen har varit varierade – från försvarsindustrin och militära anläggningar till oljeraffinaderier och energianläggningar. Den senaste tiden har ukrainska angrepp främst riktat sig mot den ryska oljeindustrin.

Trots dessa ukrainska framgångar bedömer Elfving att Ukraina i praktiken skulle ha begränsade möjligheter att slå till mot själva segerparaden i Moskva.

– Möjligheten finns ju. Men att ukrainska drönare skulle kunna tränga igenom det ryska luftförsvaret och slå ner på Röda torget den 9 maj… det ser jag som mindre sannolikt. Det ryska luftförsvaret av Moskva är väl utbyggt och har förstärkts väsentligt under senare tid.

Varför väljer då Ryssland ändå att kraftigt begränsa paraden?

– Det är lika bra att ta det säkra före det osäkra, menar Elfving och tillägger att ett lyckat ukrainskt attentat mot segerparaden hade inneburit ”en prestigeförlust utan like för den ryska regimen.”

Segerdagen, eller ”Den pobedy” som den heter på ryska, har genomgått stora förändringar sedan Sovjettiden. Efter Sovjetunionens fall var firandet under en period nedtonat, men under Putins tid vid makten har ceremonin gradvis trappats upp för att återigen bli en central del av den ryska nationella identiteten – åtminstone fram tills Ukrainakriget inleddes, då firandet återigen har tonats ner.