Ingen ljusning i konflikten mellan Polen och Ukraina

Spänningarna mellan Polen och Ukraina har eskalerat kraftigt sedan den nyvalda polske presidenten Karol Nawrocki beslutat att återkalla den prestigefyllda utmärkelsen ”Vita örnens orden” från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Beslutet kommer som en reaktion på Ukrainas namngivning av en militär enhet till ”UPA:s hjältar”, en hänvisning till den Ukrainska upprorsarmén som var verksam under 1940-talet.

I ett meddelande från det polska presidentkansliet framgår det att Nawrocki har mycket starka känslor kring beslutet att hedra UPA. Enligt den polska presidenten gjorde sig organisationen skyldig till omfattande krigsbrott mot den polska civilbefolkningen under andra världskriget. Särskilt framhålls Volynienmassakern som kulminerade den 11 juli 1943, en händelse som fortfarande väcker starka känslor i Polen.

För tio år sedan slog Polens underhus, sejmen, fast att UPA och den Ukrainanationalistiska organisationen OUN begick folkmord mot polacker. Som en följd av detta beslut utsågs den 11 juli till ”nationell minnesdag för offren för folkmordet på medborgare i Republiken Polen, begått av ukrainska nationalister”. Detta juridiska och historiska ställningstagande gör den ukrainska hyllningen till UPA särskilt känslig från polsk synvinkel.

Nawrocki anser att Ukrainas beslut att hylla UPA inte bara är upprörande utan också ”obegripligt och djupt beklagligt”. Han betonar att detta sker i en tid då Polen är en av Ukrainas mest lojala allierade i kriget mot Ryssland, vilket gör det ukrainska beslutet än mer svårförståeligt ur polsk synvinkel.

Men den historiska tolkningen av UPA skiljer sig markant åt mellan de två länderna. Från ukrainskt perspektiv minns många UPA som hjältar i kampen mot Sovjetunionen, Nazityskland och den polska ledningen under andra världskriget. Denna diametralt motsatta syn på historien har länge varit en källa till spänningar mellan de två slaviska grannländerna.

Zelenskyj lät inte vänta på sig med sitt svar. På sociala medier X skrev han att han visserligen varit tacksam för ”Vita örnens orden” som han fick av Nawrockis företrädare Andrzej Duda 2023, men att han nu skickar tillbaka utmärkelsen om det ska vara på det här viset. Denna diplomatiska gest signalerar att Ukraina inte är berett att backa i frågan om hur man väljer att hedra sin egen historia.

Konflikten har också spridit sig till andra högt uppsatta ukrainska tjänstemän. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha meddelade på Facebook i fredags att han också tänker skicka tillbaka hedersutmärkelsen ”Republiken Polens förtjänstorden” som han fick av Polen 2022. Sybiha menar att det är den polska sidan som, i stället för att söka lösningar, har beslutat ”att eskalera denna konflikt till en oacceptabel och orimlig nivå”.

UPA bildades 1942 som en militär gren av OUN, en högerextrem rörelse med målet att upprätta en etniskt ren ukrainsk nationalstat, utan polacker, ryssar och judar. Under andra världskriget bekämpade rörelsen både den sovjetiska och nazityska armén i västra Ukraina, som före kriget var en del av Polen. I slutskedet av kriget samarbetade flera ledare i UPA med tyskarna i hopp om att få deras stöd för en ukrainsk statsbildning. Rörelsen bistod också tyskarna i Förintelsen av den judiska befolkningen i Ukraina.

Den väpnade kampen fortsatte ända fram till mitten av 1950-talet, tills sovjetiska enheter från säkerhetstjänsten lyckades slå ned upproret. I Polen kopplas UPA främst till massakrerna i Volynien och Galizien 1943–1945, då upp till 100 000 polska civila – mestadels kvinnor och barn – dödades, ofta med stor brutalitet.

Ur ukrainsk synvinkel var massdödandet resultatet av en väpnad konflikt som båda sidor var ansvariga för. För dem står UPA för kampen för självständighet, motstånd mot sovjetstyret och oppositionen mot ockupationen. Från ukrainskt håll hävdar man också att massakrerna hade samband med den polska statens långvariga anti-ukrainska politik under mellankrigstiden.

Liksom Zelenskyj och hans stabschef Kyrylo Budanov anser Sybiha att det infekterade läget bara gynnar en part – Vladimir Putins Ryssland. I sina respektive utspel betonar både Ukraina och Polen det annars synnerligen täta samarbetet och de gemensamma ambitionerna med såväl kriget som ett framtida ukrainskt EU-medlemskap. Detta gör konflikten än mer problematisk, då den riskerar att undergräva den enighet som är avgörande för Europas stöd till Ukraina.

Polens premiärminister Donald Tusk, tidigare Europeiska rådets ordförande, försöker nu gjuta olja på vågorna i konflikten som han kallar ett strategiskt misstag som drabbar båda sidor. ”Och inom politiken är, som bekant, ett misstag värre än ett brott. I samtalen med mina europeiska partner försöker jag minimera förlusterna och dämpa spänningarna. Det är ingen lätt uppgift”, skriver Tusk på X.

Konflikten kommer vid en särskilt olämplig tidpunkt då Ukraina är beroende av västligt stöd i sitt försvar mot Rysslands fortsatta invasion. Polen har varit en av Ukrainas viktigaste allierade, både som transitland för vapen och humanitär hjälp, och som hem för miljontals ukrainska flyktingar. Att relationen mellan de två länderna nu försämras riskerar att försvaga den europeiska enheten just när den behövs som mest.